En ganska trevlig lördag har det varit ändå så här långt. Visserligen var det -24 ute när jag vaknade vid sextiden imorse. Men då kom jag plötsligt ihåg att min gamla fleecetröja, som är så varm och skön, ju faktiskt fanns kvar i en garedrob. Så den plus långkallingar tog jag på mig innan jag gick ut med Thea första svängen.

Och visst bet kylan lite i kinderna men jag höll mig hyfsat varm ändå. Och tempen steg ju sen till lite mer mänskliga 12-13 grader mitt på dagen.

Känner att jag har skrivit så mycket negativt ett tag nu att jag måste försöka att balansera upp det lite.

Efter morgonpromenad och frukost gick jag för att sopa snön av Madame Citroen så jag kunde ta mig till Willys och bunkra upp lite av det som saknades hemma.

Därefter hann jag umgås lite mer med Thea en stund eftersom hon skulle få klara sig ensam några timmar på eftermiddagen.

Exfrun hade nämligen fått två biljetter till nyårsrevyn och erbjöd mig att få den ena mot skjuts dit och även hem efteråt. Så jag plockade upp henne i god tid och hittade parkering ganska nära stadens otroligt vackra teater.

Utsidan skäms minsann inte för sig och numera är den ihopsatt med grannhuset där jag själv var flitig gäst i barndomen. Det huset, som inte alls är lika vackert, var på den tiden godtemplarhuset i Sundsvall.

Och i den mån nykterhetsrörelsen alls finns numera så har de knappast varken behov av eller råd att hålla en så stor byggnad igång med skötsel och renoveringar. I det huset fanns då även Konsert-biografen på den tiden. Skylten är kvar men det är numera Konsert-teatern. Alltså ytterligare en scen för den mer teatrala kulturen.

Men det är, i mitt tycke, insidan av teatern som är så magnifikt vacker. Jag tog en bild av scenen innan föreställningen börjat och så en till av den magifika kristallkronan som hängde rakt ovanför där vi satt.      

Bilden som visar salongen med balkonger och allt sånt lånade jag från Google liksom exteriörbilden längst upp.

Visst är det fint? I dessa lokaler fick vi oss till livs en nästan tre timmar lång föreställning med sketcher, monologer, sånger, dans och musik. Mycket av materialet hade förstås lokal prägel men även omvärlden fanns förstås med.

Bland annat gjordes hyllningar av artister som gått bort under året. Som Lasse Berghagen och Tina Turner t.ex

Det var ungefär samma gäng på scenen som förra gången jag såg Sundvsalls revyn och några skratt blev det även denna gång. Och jag tror att vi alla egentligen skulle behöva mer riktigt kultur som motpol till all USA-influerad smörja som, framför allt, reklamfinansierade TV-kanaler bombar oss med.

Man är liksom lite lättare om hjärtat när man går därifrån än man var då man kom. 

Att då få komma hem till någon som verkligen är överlycklig att se en är ju inte heller så fel. Alla som någon gång haft hund vet precis vad jag menar.

Några timmar senare fick jag veta att mitt kära Timrå IK besegrat Luleå i kvällens drabbning uppe i Norrbotten. Timrås formkurva har gått väldigt mycket upp och ner ett tag nu så det var skönt att de äntligen vann igen.

Nästa lyckopiller fick jag genom TV;n i dagens avsnitt av "Stjärnorna på slottet". Den sprudlande levnadsglada Caroline af Ugglas var huvudperson och det fanns inte många döda punkter i det programmet heller.

Ännu nåt som gjorde mig lite gladare idag.

Och det behövdes ju verkligen efter allt mitt klagande på sistone om snö, kyla, politiker, Telia och annat.

Man behöver få fylla på energidepåerna emellanåt.

Fick även veta att det troligtvis blir surströmmingskalas igen nästa helg. Om inget kommer emellan för mina suriskompisar eller mig själv. Jag håller tummarna!

Mitt eget lilla lager i kylen är ju ganska ansenligt så jag får väl erbjuda mig att stå för själva strömmingen den här gången. Där finns både hela fiskar och filéer från Oskars, Röda Ulven, Kallax och sorten jag aldrig smakat. 

Nämligen denna...

Den kommer från Norrboten och googlar man så hittar man omdömen från hela skalan från oätlig till jättegod.

Därför beslöt jag då jag köpte de två burkarna att den skulle sparas i minst ett halvår.

I mitt tycker blir all surströmming godare efter ett eller några års lagring i oöppnad burk. Så eftersom jag aldrig smakat den sorten vill jag gärna ta det säkra före det osäkra och lagra den ett tag innan avsmakningen.

99 kronor styck kostade burkarna. Vilket är en aning dyrare än tidigare år men det är ju inte så konstigt när det knappt ens finns nån strömming kvar efter rovfisket med jättetrålarna från västkusten.

Som, såvitt jag vet, fortfarande är kvar och tillåts att ta död på Östersjön för att mata odlad fisk på vår västra kust och i Norge.

Och jämför man normalpriset (som var just 99 kr för medelstora burkar) så är det ändå billigt mot vad jag har sett på FB att de begär för en lika stor burk Röda Ulven på Hötorgshallen i Fjollträsk. Där begär de tio gånger som mycket för samma burk. 999 kronor!!! VEM skulle någonsin betala så mycket för en burk surströmming???

Nej, stopp! Jag skulle ju inte skriva nåt negativt idag!

Därför är det kanske lika så got att jag avrundar här innan jag frestas att börja lägga ut texten om alla orättvisor och andra misshagligheter som finns runt om oss.

Ha en fortsatt trevlig helg, kära ordbrukare i Glimåkra. Örsundsbro. Ulvsunda och Övertorneå.

Vi ses! Endera dagen...

Fortsätter lite på ämnet från igår....

Jag mailade konsumentrådgivaren igår och imors ringde hon upp. Och inte nog med att hon kom ihåg mig och mitt ärende. Hon hade även kvar mailet från Telia där de medger sina fel och lovar att ta kostnaden.

På den fick jag en kopia som jag skickade till inkassofirman och bad dem pausa ärendet i några dagar medan saken reds ut. Själv var jag ju nöjd med utfallet i höstas och städade väl bort mailkonversationerna omkring hela saken.

Men det misstaget ska jag inte göra om! Händer nåt liknande i framtiden ska jag spara alla mail som bevis om de försöker sig på att lura mig igen. Det finns ju fler skurkar än Telia!
Men Telia anser jag vara en skam för sin bransch! Så uselk kundservice på alla plan. Evighetslånga telefonköer och inte får man mycket till service när man väl kommer fram heller.

Men är man överlägset störst på marknaden räknar man väl med att kunderna stannar ändå. Den här kunden kommer dock att byta ut dem så fort det bara går.

Hur som helst så ansåg den trevliga damen att jag hade helt rätt i att skulden inte är min och lovade ta tag i saken så snart det bara gick.
Annars så är det ju jubileum idag. Ett till minne av min allra första hund. Han föddes den här dagen 1979. För 44 år sedan alltså. Till mig kom han dock först i slutet av maj och fanns kvar till våren 1986. Bara sju år blev han.

Men det är idag också precis ett år sedan Thea kom in i mitt liv. Då såg hon ut såhär, lite vildvuxen...

För en månad sedan blev hon frissad och numera är hon lite mer korthårig.

Då vi gick ut imorse försökte hon först att halta fram på tre ben i taget men gav upp. Hon tyckte att det var alldeles för kallt, antar jag. Så promenaden blev kort men effektiv.

Sen gick vi in för att äta frukost och då såg jag att nästan hela hennes middag från igår (torrfoder) låg kvar i skålen. Då tog jag till ett beprövat knep som alltid brukar funka när hon "glömmer" att äta. 

1½ prinskorv skars i småbitar och rördes ner med torrfodret och minsann smaskade hon inte i sig rubb och stubb.

Vädertjänsterna hotar med ännu strängare kyla i helgen men jag hoppas de räknat fel.

Sjutton kallgrader är kyligt nog med tanke på att isen inte lagt sig på havet ännu. Märkligt med tanke på hur länge vi haft minusgrader. Mer än två månader minus nån enstaka dag här och där med plus eller nollgradigt.

Kylan biter inte riktigt lika illa när det är is på vattnet närmast kusten.

Ikväll spelar Sverige final i Junior-VM i ishockey. Motståndare blir USA som också har ett väldigt bra lag. Sänds i SVT2 med början kl. 19 ikväll. Spännande!

Kålsoppan jag skruvade ihop igår blev väldigt lyckad även den här gången och tre portioner står nu i frysen för framtida bruk. Det är liksom enklare att laga rejält med mat och frysa in resterna i porioner än att försöka beräkna för bara en person. Och säkerlgen även mer ekonomiskt i dessa dyrtider.

Visst är det väl underligt att när drivmedelspriserna ökar så stiger matpriserna bliuxtsnabbt p.g.a dyrare transporter. Men när priserna på drivmedel faller så är det inte alls lika bråttom att följa efter. Tjyvsamhälle!

Därmed önskar jag mina kära ordbrukare en fortsatt fin fredag i Ödeshög, Valbo, Ängelholm och Grythyttan.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...

Den som läser här regelbundet kanske minns min strid mot Telia och tekniksupportfirman TechBuddy i våras och somras.

Jag sa upp mitt för dyra kanalpaket till TV;n och när det gick ut sista april kunde jag inte se en enda kanal.

Alltså inte ens de som ska ingå för alla i hyran jag betalar till hyresvärden.

Telias support klarade inte att lösa det på distans och skickade därför hit en teknikker. Då fick jag också veta att om gfelet berodde på min hantering av utrustningen så måste jag betala för teknikerns besök.

Men det visade sig då att felet var att Telia själva aldrig startat upp det mindre paketet åt mig, vilket supporten alltså inte upptäckte själva. Han var väldigt tydlig med att det absolut inte var mitt fel att det inte fungerade.

Jag lade ner massor av tid i deras långa telefonköer och fick till sist löfte att problemen var lösta.

Sen i augusti kom ett nytt krav från TechBuddy och jag måste åter sätta igång att bråka med båda företagen.

I ett mail från Telia fick jag veta att de inte kunde stå för kostanden eftersom de inte fått någon specifikation på vad besöket bokast för. FAST det var de själva som beställt det!

Jag tog då även hjälp av kommunens konsumentrådgivare och om det berodde på det eller nåt annat låter jag vara osagt. Men till sist blev jag uppring av en chef från TechBuddy som berättade att Telia VISST hade fått den specifikationen från teknikern och sa också hur tydlig han varit i sin felbeskrivning.

Och till sist ringde även Telia upp mig och efter viss diskussion så sa de att Telia skulle betala. Men helst ville han att jag först skulle betala fakturan och sedan skulle Telia betala tillbaka till mig. Vilket jag vägrade.

Så till sist fick jag löftet att de skulle ordna sakern och sen lade jag historien bakom mig.

Trodde jag då...

För nyår kom det ett inkassokrav från TechBuddy genom Intrum Justitia. Nu på 769 kr...

SÅ vad gör man?

Jo, man ringer självklart TecBuddy...

Som skyller ifrån sig på Telia...

Som säger att... "Nej, VI kan inte göra nåt åt det där! Det måste du ju ta med TechBuddy...

Som hunnit stänga sin kundtjänst innan jag hann ringa dem igen...

Men det säger jag - Att nu jävlar är det KRIG! Nu har de skitit i det blå skåpet!

Nu ska jag riva upp så mycket himmerl och jord jag bara kan för att få rätsida på den här soppan. Det är ju rent förjävligt hur Bjässen Telia bär sig åt mot sina kunder.

Båda hänvisar också till att de inget kan göra eftersom det inte finn något samarbetsavatal mellan företagen och har inte funnits på mer än ett år.

Så då kan man ju undra varför TELIA skickar hir en tekniker från ett företag de inte har samarbetsavtal med???

Likaså kan ju undra varför TechBuddy skickar ut tekniker på uppdrag åt kund hos Telia när de inte har nåt samarbetsavtal med dem.

Finns det kanske en hemlig överenskommelse företagen emellan att så här gör vi för att kunna skylla på varandra och få kunderna att slanta upp pengar för sånt de egentigen inte ska betala.

Eller vad???

Kom igen nu, Telia! Skriv ett svar i kommetarsfältet om ni törs! För bara några år sen räckte det ju att man nämnde er i kritiska ordalag i bloggen så fick man svar från någon av era anställda. Där ni försäkrade t.ex att Telia gör allt man kan för att korta ner telefonköerna.

Och dessa svar kom för det mesta väldigt fort också. Mycket snabbare än tiden man får vänta innan man kommer fram till er på telefon.

Det handlar inte om pengarna i första hand utan om principen. Betalar jag för en tjänst (och har betalat i många, många år) så ska den jävlariimig funka också!

Och slutar den att funka p.g.a misstag begångna av leverantören så ska inte kunden betala för det!

PUNKT!

Tredje dygnet med snöfall utan uppehåll. Det kommer inga stora mängder men det yr flingor hela tiden och blir väl ungefär en decimeter per dygn på snödjupet vi redan hade.

Tolv minusgrader idag och vädergudarna hotar med köldsmocka mot helgen.

En dag som gjord för att koka kålsoppa att värma sig med. Närbutiken har denna vecka vitkål för 9:90/kg så jag passade på att köpa hem det.

Hälften går åt till soppan och resten får bli till kålpudding nån dag framöver. Bådadera är ju såånt man lagar mycket av när man ändå håller på. På det sättet har jag alltid nåt att ta fram ur frysen och tina upp när de där dagarna kommer då jag inte har lust att stå vid spisen.

Receptet jag använde senast på soppan blev så bra så jag ska göra ungefär likadant idag. Jag bryner först 1 pkt strimlat bacon och två chorizos i bitar så de får fin färg.

Lyfter sen ur dem ur stekpanan och bryner kål och gul lök som också ska bli gyllenbrun innan jag slår på vatten, buljongtärningar, salt, kryddpeppar och ett par lagerblad.

Sen får det puttra i 15-20 minuter. Därefter lägger jag tillbaka bacon och chorizon och soppan är klar.

Under min uppväxt var det frikadeller som serverades i kålsoppan. Men eftersom kokta köttbullar aldrig har tilltalat mig så värst så stoppar jag istället ner andra källor till protein.

Vet också att en del lägger i såna där små styckfrysta köttbullar från Felix och det lär väl också funka.

Värmer gott gör det i alla fall med en matig soppa och den som vill kan ju alltid göra en ostmacka också.

Dessutom lite extra praktiskt just idag eftersom Sveriges juniorlandslag i ishockey idag spelar semifinal i Junior-VM i Göteborg. Sändnngen börjar kl. 15 så då blir det ju perfekt att bara hämta och värma min middag när jag blir sugen.

Tjeckien står för motståndet idag och vinner Sverige även den matchen så väntar USA eller Finland i finalen.

Lite extra kul vore det förstås med en helskandinavisk final men det återstår ju att se.

Igår kväll satte jag mig och gjorde en mer seriös omräkning av mina framtid utbetalningar av pensionen. Och det visade sig att det snabba överslag jag gjorde i somras var väldigt nära det verkliga utfallet.

Jag kommer alltså att få, i runda slängar, 2 700 kronor mer i netto varje månad framöver. Vilket då betyder att jag på hela förra året betalade över 30 000 extra i skatt mot om jag varit född året innan.

På FB-gruppens sida har jag sett att många är misstänksamma och inte riktigt litar på att vi verkligen får tillbaka allt. De (politkerna) sa ju att vi skulle "kompenseras" och det KAN ju betyda nästan vad som helst. Men nånting säger mig ändå att den starka folkfront vi bildade och som tvingade dem att krypa till korset skrämde dem nog mycket för att de inte ska våga försöka blåsa oss en gång till.

Tror faktiskt att  Tidötrojkan skulle förlota ännu fler röster på det än om det bara hade fortsatt att inte låtsas om oss. Att sen moderaten Edward Riedl fortsätter att ta varje chans han får att påminna världen om att det var S-regeringen som bar ansvaret är ju en annan sak.

Därmed stoppar alltså Edward och hans kolleger huvudet rakt ner i sanden och glömmer avsiktligt att de själva röstade ja till förslaget i riksdagen.

Och det är ju faktiskt riksdagen och inte regeringen som klubbar igenom besluten.

Regeringen lägger fram förslagen men riksdagen bestämmer. Sen är det regeringens som ska se till att besluten genomförs.

Så det sveket bär alla riksdagspartierna utom V och SD gemensamt ansvar för eftersom de röstade ja.

Och aktionsgruppen är inte nedlagd, den bara bidar sin tid och övervakar vad de hittar på. Och jag är säker på att allt annat än fullständig återbetalning av varenda krona plus sedvanlig ränta på dem kommer att väcka gruppen att åter kliva upp på barikaderna för att lära de där beslutsfattarna att oss behandlar man inte hur som helst!

Tror faktiskt att 57;ornas uppror ifjol blev en nyttig påminnelse för maktens människor att de har ögonen på sig.

Och, som tidigare sagts, ett bevis på ett demokratin kan fungera om vi bara använder oss av den!

Annars... så är det ju inte så mycket med den där s.k demokratin. Skulle nästan vilja påstå att den är en bluff.

Jovisst, vi får fortfarande välja våra företrädare i fria val vart fjärde år. Men partierna och konstellationerna av partier blir bara mer och mer lika varandra.

Samma gäller den svenska neutraliteten. Den är en gigantisk bluff, det har jag förstått fullt ut under förra och ännu förra året. Min bild av demokrati och neutralitet har totalt förändrats när jag lärt mig om hur det VERKLIGEN fungerar. Man mörklägger och ljuger och har så gjort i fler år än jag vill tro.

Jag har alltid förr tyckt att vi ska fortsätta vara neutrala och inte gå med i Nato. Men idag känner jag att eftersom vi ändå, i praktiken, varit med i Nato sen Nato bildades så är det väl ärligare att bli fullvärdiga medlemmar.

Har ofta försökt förstå varför inte Sverige gick med redan under Tage Erlander på 50-talet.

Tror inte alls att svenska folket hade ogillat det då. Tvärtom borde det ha känts som en trygghet då efter andra världskrigets slut och kalla krigets start.

Idag undrar jag om det inte t.o.m kan vara så att USA och Nato ville ha det så. Att de ville att vi skulle stå utanför och upprätthålla så goda relationer vi kunde med Sovjet och östblocket. Och kanske, på så sätt, få veta lite mer om deras planer och tankar för att sedan rapportera det vidare till USA/Nato.

Jag kan förstås inte bevisa det men jag tycker att känns rätt logiskt.

Jag vet idag att vi, genom åren, spelat dubbelspel som nån sorts bromskloss mellan öst- och västblocken. Jag vet också att vi hela tiden haft långtgående avtal med Nato om hjälp vid en sovjetisk attack mot oss.

Jag gjorde ju, i juli ifjol, ett allvarligt försök att redogöra för de här sakerna då jag skrev 7-8 inlägg under rubriken "Den talande tystnaden".

Idag vet jag så mycket mer och skulle kunna berätta vidare men eftersom jag knappt märkte av något intresse i form av kommentarer och frågor så känns det inte lönt att fortsätta. Ingen mening att skriva för ögon som inte vill läsa...

"Kors i arslet, sa gumman när hon satte sig på lien" Ja, kors så långt det blev idag. Men nu ska jag skona er och istället gå och skära lök, vitkål och chorizo och sätta igång med soppan.

Ha en fin torsdag, kära ordbrukare i Dals Långed, Simrishamn, Abisko och Falköping.

Vi ses!

God morgon och god fortsättning på detta alldeles spritt språngande färska nya år! 

Många svenskar mår kanske inte sådär jättebra idag. Det gäller dock icke denna gubben, jag mår utmärkt.

Det ser även min lilla fyrbenta sambo ut att göra. Men det var lte värre vid tolvslaget för henne.

Härom kvällen var det ju några som inte kunde hålla sig utan brände av några smällare i forskott. Då reagerade hon nästan inte alls. Men det var ju heller inte i vår allra närmaste omgivning utan några hundra meter bort, skulle jag tro.

När det brakade loss inatt så fick hon inte total panik. Men hon visade sitt ogillande genom att ligga blick stilla i sin lilla säng och inte röra en fena. Jag ropade på henne och tänkte att hon kanske skulle känna sig tryggare nära mig i soffan.

Men Thea låg kvar och såg mest olyckligt ut. 

Jag mindes vad jag lärt från tidigare hundperioder i livet att man aldrig ska börja tycka synd om hunden eller försöka trösta med vänlighet. Det uppfattar nämligen hunden som en bekräftelse på den gör rätt i att vara rädd.

När vi människor vill trösta och lugna låter det nämligen oftast som beröm i hundens öron.

Så jag satte mig helt enkelt på golvet alldeles intill och bara fanns där. Utan att varken klappa eller prata med henne. Tanken var förstås att hon skulle känna av mitt lugn och förstå att det inte var farligt.

Och när smattrandet ute började avta en kvart efter midnatt så rörde hon på sig mot min hand och slickade den.

Sen kröp hon tillbaka till sin sköna bädd och drog en djup suck och somnade sen.

Så jag får väl ändå anse att det gick ganska bra.

Och idag är hon sitt vanliga självsäkra jag igen. Lika lycklig svans imorse då hon vaknat som alla andra dagar.

Snöat har det gjort också. Men tack vare minusgradern (-7 idag) är det ju lätt snö om jag får för mig att åka nånstans och behöver sopa bilen ren från snön.

November ifjol var den kallaste november på åratal, minns inte exakta antalet år. Men jag är säker på att detsamma gäller december. NÅGON dag med töväder har det varit i båda dessa månader. Men mestadels har det varit mellan fem och tio minusgrader. 18 kallgrader som värst. Men det var bara en dag i början av december.

Och nu är alltså januari över oss. Ännu ett ord som finns på min lista över riktigt fula ord. Så låt oss hoppas att den försvinner lika snabbt som t.ex juli alltid gör.

Stjärnorna på slottet har redan sänt ett avsnitt av och igår såg jag en liten trailer på den nya upplagan av Farmen.

Och bara på den korta stunden hann jag se att de har hittat en massa omaka människor som säkert kommer att följa mallen från tidigare årgångar. Nån gnällspik, nån latmask, några unga män med alltför hög uppfattning om sin egen förträfflighet samt sin dragningskraft på det motsatta könet- Eller "tuppar" som jag brukar kalla dem.

Och än en gång satt jag och förundrades över Postkodlotterier.

Jag har inte längre någon lott själv men jag tittar ändå eftersom jag gillar frågesport.

Och jag tycker fortfarande att det är så märkligt att de varenda vecka lyckas dra fram sina vinnare från fina villaområden. Jag vet inte säkert men jag tror att vi som bor i lägenhet är fler än de som har egna hus. Så rent statistiskt sett borde det väl ändå variera lite mer. 

Men det är sällsynt att Magdalena Forsberg och de andra som hälsar på vinnarna behöver springa i trapphus eller åka hiss upp till fjortonde våningen i nåt förortsgetto. Konstigt är det ändå.

Nu har ju visserligen mitt postnummer vunnit en gång. Men det var för dryga 13 år sedan, innan jag hade flyttat hit.

En annan sak jag undrar över är hur mycket de har minskat andelen vinster. Förr delade man ju ut en miljon koronor till en vinnare plus även en bil. Bil kan man fortfarande vinna men någon miljon har jag inte sett till på länge.

En gång i programmets barndom lyckades de lotta fram ett postnummer och postkod där det bara bodde en enda människa som hade lott. Hon, en dam på landet nånstans i Hälsingland, fick då både miljonen och en sprillans ny Volvo. Jag minns att jag då tänkte att... Tänk om det varit grannyran som lottades ut då! 

Nästa gång det blir nyårsafton hoppas jag att jag har fått tag i en lite mindre och billigare lägenhet. Hoppas också att både jag själv, Thea samt mina kära ordbrukare ser tillbaka på ett bättre år än vi gör idag.

Att Israel och Hamas tröttnar på att skjuta ihjäl varandras barn och sätter sig och förhandlar istället.

Att någon övertygar Putin om att Ryssland är stort nog som det är och att de ska lämna Ukraina ifred.

Att inflationen äntligen stannar upp och de hutlösa matpriserna faller till rimliga nivåer. Tycker faktiskt att de redan borde ha börjat sjunka eftersom de höga drivmedelspriserna är tillbaka på mer normal nivå.

De var ju snabba att kompensera sig då diesel och bensin blev dyrare men nu är det visst ingen brådska.

Att mitt kommande första barnbarn får komma till världen utan komplikationer och att jag kan ta mig råd att åka ner för att få träffa honom inom hans första månader utanför sin mammas kropp.

Jag vet alltså redan att det blir en liten kille. Men det vore lika välkommet oavsett vilken sort.

Därmed ska jag gå och fixa lite kaffe och ta en  bit av den sockerkaka jag gjorde igår. Har inte ätir sånt på hela förra året men nu fick jag ett infall och rörde ihop en igår, Mycket lyckad blev den också!

Gör det ni också, kära ordbrukare i Simlångsdalen, Hovmantorp, Skärplinge och Torpshammar. Ta er en fika!

Gud vare med er för själv har jag inte tid!