God morgon och god fortsättning på detta alldeles spritt språngande färska nya år! 

Många svenskar mår kanske inte sådär jättebra idag. Det gäller dock icke denna gubben, jag mår utmärkt.

Det ser även min lilla fyrbenta sambo ut att göra. Men det var lte värre vid tolvslaget för henne.

Härom kvällen var det ju några som inte kunde hålla sig utan brände av några smällare i forskott. Då reagerade hon nästan inte alls. Men det var ju heller inte i vår allra närmaste omgivning utan några hundra meter bort, skulle jag tro.

När det brakade loss inatt så fick hon inte total panik. Men hon visade sitt ogillande genom att ligga blick stilla i sin lilla säng och inte röra en fena. Jag ropade på henne och tänkte att hon kanske skulle känna sig tryggare nära mig i soffan.

Men Thea låg kvar och såg mest olyckligt ut. 

Jag mindes vad jag lärt från tidigare hundperioder i livet att man aldrig ska börja tycka synd om hunden eller försöka trösta med vänlighet. Det uppfattar nämligen hunden som en bekräftelse på den gör rätt i att vara rädd.

När vi människor vill trösta och lugna låter det nämligen oftast som beröm i hundens öron.

Så jag satte mig helt enkelt på golvet alldeles intill och bara fanns där. Utan att varken klappa eller prata med henne. Tanken var förstås att hon skulle känna av mitt lugn och förstå att det inte var farligt.

Och när smattrandet ute började avta en kvart efter midnatt så rörde hon på sig mot min hand och slickade den.

Sen kröp hon tillbaka till sin sköna bädd och drog en djup suck och somnade sen.

Så jag får väl ändå anse att det gick ganska bra.

Och idag är hon sitt vanliga självsäkra jag igen. Lika lycklig svans imorse då hon vaknat som alla andra dagar.

Snöat har det gjort också. Men tack vare minusgradern (-7 idag) är det ju lätt snö om jag får för mig att åka nånstans och behöver sopa bilen ren från snön.

November ifjol var den kallaste november på åratal, minns inte exakta antalet år. Men jag är säker på att detsamma gäller december. NÅGON dag med töväder har det varit i båda dessa månader. Men mestadels har det varit mellan fem och tio minusgrader. 18 kallgrader som värst. Men det var bara en dag i början av december.

Och nu är alltså januari över oss. Ännu ett ord som finns på min lista över riktigt fula ord. Så låt oss hoppas att den försvinner lika snabbt som t.ex juli alltid gör.

Stjärnorna på slottet har redan sänt ett avsnitt av och igår såg jag en liten trailer på den nya upplagan av Farmen.

Och bara på den korta stunden hann jag se att de har hittat en massa omaka människor som säkert kommer att följa mallen från tidigare årgångar. Nån gnällspik, nån latmask, några unga män med alltför hög uppfattning om sin egen förträfflighet samt sin dragningskraft på det motsatta könet- Eller "tuppar" som jag brukar kalla dem.

Och än en gång satt jag och förundrades över Postkodlotterier.

Jag har inte längre någon lott själv men jag tittar ändå eftersom jag gillar frågesport.

Och jag tycker fortfarande att det är så märkligt att de varenda vecka lyckas dra fram sina vinnare från fina villaområden. Jag vet inte säkert men jag tror att vi som bor i lägenhet är fler än de som har egna hus. Så rent statistiskt sett borde det väl ändå variera lite mer. 

Men det är sällsynt att Magdalena Forsberg och de andra som hälsar på vinnarna behöver springa i trapphus eller åka hiss upp till fjortonde våningen i nåt förortsgetto. Konstigt är det ändå.

Nu har ju visserligen mitt postnummer vunnit en gång. Men det var för dryga 13 år sedan, innan jag hade flyttat hit.

En annan sak jag undrar över är hur mycket de har minskat andelen vinster. Förr delade man ju ut en miljon koronor till en vinnare plus även en bil. Bil kan man fortfarande vinna men någon miljon har jag inte sett till på länge.

En gång i programmets barndom lyckades de lotta fram ett postnummer och postkod där det bara bodde en enda människa som hade lott. Hon, en dam på landet nånstans i Hälsingland, fick då både miljonen och en sprillans ny Volvo. Jag minns att jag då tänkte att... Tänk om det varit grannyran som lottades ut då! 

Nästa gång det blir nyårsafton hoppas jag att jag har fått tag i en lite mindre och billigare lägenhet. Hoppas också att både jag själv, Thea samt mina kära ordbrukare ser tillbaka på ett bättre år än vi gör idag.

Att Israel och Hamas tröttnar på att skjuta ihjäl varandras barn och sätter sig och förhandlar istället.

Att någon övertygar Putin om att Ryssland är stort nog som det är och att de ska lämna Ukraina ifred.

Att inflationen äntligen stannar upp och de hutlösa matpriserna faller till rimliga nivåer. Tycker faktiskt att de redan borde ha börjat sjunka eftersom de höga drivmedelspriserna är tillbaka på mer normal nivå.

De var ju snabba att kompensera sig då diesel och bensin blev dyrare men nu är det visst ingen brådska.

Att mitt kommande första barnbarn får komma till världen utan komplikationer och att jag kan ta mig råd att åka ner för att få träffa honom inom hans första månader utanför sin mammas kropp.

Jag vet alltså redan att det blir en liten kille. Men det vore lika välkommet oavsett vilken sort.

Därmed ska jag gå och fixa lite kaffe och ta en  bit av den sockerkaka jag gjorde igår. Har inte ätir sånt på hela förra året men nu fick jag ett infall och rörde ihop en igår, Mycket lyckad blev den också!

Gör det ni också, kära ordbrukare i Simlångsdalen, Hovmantorp, Skärplinge och Torpshammar. Ta er en fika!

Gud vare med er för själv har jag inte tid!

 

skogsnuvan

Tisdag 2 jan 13:08

Gott nytt år på dig. Tur att det gick bra med smällare och lilla hunden. Det är synd om djuren när det ska skjutas helt i onödan. Här kan hundarna var lugna i alla fall. Hoppas att det blir ett bättre år för oss alla och att vi får vara friska och krigen tar slut

http://skogsnuvan.bloggplatsen.se

Göran

Tisdag 2 jan 14:09

Bra önskning! God hälsa och fred på jorden! Vad mer behöver man?

 

Oneinamillion

Fredag 5 jan 11:59

God fortsättning
Intressant iagttagelse det där med postkodlotteriet.. Kan bara hålla med, lite märkligt.. Stackars hunden, och ja alla djur som är rädda på nytårsaften. Skönt det gick bra andå. Zavannah reagerade inte alls detta hennes första nytårsaften.

http://www.sarplaninac.bloggplatsen.se

Göran

Fredag 5 jan 13:53

Ja, någon sköt några smällare två dagar i förväg men då reagerade hon inte alls. Men det kunde ju ha varit mkt värre. Hon kunde ju ha fått total panik men det kändes mer som obehag. Skönt att det är över för den här gången.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...