Jaha, då blev lille Kristersson hjälte hos Sveriges NATO-ivrare. Han lyckades alltså övertala Turkiets president Erdogan att godkänna oss. Och därmed ska ju även Ungern byta fot om Sveriges inträde i krigsunionen som ju gärna vill vara det världssamvete som många svenskar vill utmåla vårt land som.

Men jag kan försäkra er att risken är stor att den glorian (Sveriges) kan komma att halka duktigt på sned inom en inte alltför avlägsen framtid. Ett par gigantiska skandaler är på väg att kunna avslöjas och om det jag tror är sant och även kommer att bevisas bortom allt tvivel så är det många glorior som kommer att inte bara halka på sniskan utan helt gå upp i rök. Och det på båda sidor om den traditionella skiljelinjen mellan de politiska blocken. Ett antal maktmänniskor kommer att få svårt att visa sitt ansikte efter det, är jag rätt säker på. Fler än ni tror!

Och vad Natomedlemskapet beträffar så har jag ju tidigare berättat att vi, i praktiken, varit med där alltsedan organisationen bildades i början av femtiotalet.

Tage Erlander och hans dåvarande regering hade hemliga avtal med dem om hjälp ifall Sovjetunionen skulle starta en atack mot oss. Varför dåvarande makthavare tyckte att det behövde vara hemligt vet jag dock inget om. Jag menar... Efter andra världskriget var ju Nato hjältarna som betvingat nazismen i merparten av svenskarnas ögon så varför inte gå med fullt ut redan då? Jag tror att majoriteten av svenskar hade jublat åt det. Att vi ställde oss på den "goda" sidan mot kommunismens Sovjet.

Den svenska neutraliteten är och har alltid varit bara en fasad. Hade Sovjet fått för sig att tåga in här hos oss så hade Nato omedelbart kommit oss till undsättning. De mäktagste bland övriga medlemsländer har så stora ekonomiska intressen här att de aldrig skulle överlåtit dem i ryska händer utan strid.

Vi får väl se men när vi väl  kommit in kanske vi kan få veta varför det skulle vara så mycket hysch-hysch med de där avtalet. Och då kanske man också kan förstå det.

Annars så blev det lunchdate idag med min tama husmekaniker på idylliska Svartviks herrgård ungefär en mil söderut från där jag bor. Kompisen var sugen eftersom de serverade raggmunk med stekt fläsk och lingon. Vi har ätit det på andra ställen också men ingenstans är det så gott som just på den resturangen.

Ser det gott ut eller ser det gott ut?

Egentligen ska jag ju inte äta sån mat, det är ju på tok för mycket kolhydrater men då och då måste man unna sig att njuta lite också i det lilla. Och denna maträtt är en som jag verkligen njuter av. 

Så den som eventuellt har vägarna förbi Sundsvall och blir sugen på lunch så ligger stället vid f.d E4, strax norr om Kvissleby centrum. Idag var det inte så många gäster, det är ju semestertider så många är väl i stugor eller husvagnar eller bara på resande fot. Och säkert har man missgynnats av att E4 sen 5-6 år eller så inte går förbi. Å andra sidan pågår ju en gigantisk ombyggnad av den gamla E4;an och jag kan tänka mig att många av vägbyggarna har hittat detta utmärkta matställe.

Efter en sån lunch behövs liksom inte så mycket mer den dagen. Jag öppnade en burk makrillfilé i tomatsås för en stund sen och det fick räcka som middag idag tillsammans med lite sallad i en skål.

Därmed knyter jag ihop säcken för idag och går för att hämta upp min rena tvätt ur torkrummet. Sänglinne och badlakan ska manglas och kläder ska vikas ihop och bäras upp i lägenheten.Strykningen  av mina skjortor tror jag att jag skjuter upp till morgondagen för när jag är klar med resten så är det nog dags att ta ut Thea på kvällsrunda. Efter det brukar det inte vli så mycket mer utan då blir det mest avslappning och kontemplation. Latar mig framför någon av dumburkarna (dator eller TV).

Gör det ni med, kära ordbrukare i Parteboda, Ljungskile, Österåker och Köpmanholmen! Lata er och må gott!

Vi ses! När andan faller på...