Verkar som jag är i ett s.k lfow just nu vad gäller mitt (rätt blygsamma) travspelande. Fyra gånger på en vecka har jag fått utbetalning från ATG och tre av dessa har varit lite större än insatsen. Igår köpte jag en Harry-påse för 150 kr med V86-system, Dagens dubbel samt ett vinnarspel. V86;an gav "bara" fem rätt så inga pengar där. Men dubbeln gick in och gav 164 kronor tillbaka. Inga summor värda att flytta till bankkontot förstås men det dröjer ju lite längre innan jag behöver fylla på ATG-kontot. Jag spelar ju inte varje dag eller ens varje vecka men emellanåt sätter jag mitt hopp till det där med att "Plötsligt händer det" som Svenska Spel hade i sin reklam för några år sen.

I backspegeln för bloggen och dagens datum fick jag ett igenkännandets leende från 2011 om hur vi snackat gamla minnen på jobbet natten innan. Jag mindes då allt jag skrivit om och lite till också som aldrig kom med då.

Ännu hade det inte varit någon obloggad dag där under "Tidigare år" men jag vet att det kommer så småningom. 

Men närmast på mitt schema just nu står att äta lite kalops som blev över när vi ätit igår och jag hade fyllt tre folieformar för frysen. Sen ska jag invänta 19-slaget ikväll då akt 3 i dramat mellan Timrå och Djurgården startar. Det är stockholmarna som har hemmaplan idag. Och jag är försiktigt förhoppningsfull efter att ha sett de två första matcherna där mitt lag visat upp inte bara bra spel utan även en lagmoral som fick dem att resa sig ur underläge och vinna även i måndags. Så för Djurgården är goda råd rätt dyra nu. De MÅSTE nästan vinna för att inte halka efter med 3-0 i matcher. Ett sånt underläge har inget lag lyckast vända någonsin sedan man började med sju matcher.

Och på lördag i Timrå är det, redan nu, nästan helt utsålt och blir nog fullt till sista plats. Ja, förutom några enstaka med årskort som väljer att stanna hemma fast de betalade sin sittplats redan i höstas. Men de platserna räknas ju såklart också som sålda. 

Det är, som sagt, Djurgården som har kniven mot strupen nu. Det är de som har nåt att bevisa, nåt att förlora.

Och på tal om knivar...

Jag skrev i höstas om hur lurad jag kände mig när jag gick på reklamen på FB och beställde en japansk Huusk-kniv som skulle vara vassare än varje annan kniv som funnits. Jo, pyttsan, den var inte ett dugg bättre än de jag redan hade. Och inte heller gick det att bryna dem på min enkla lilla knivslip från NIls-Johans.

Men sen jag diskuterat saken med några olycksbröder som också låtit sig luras fick jag veta att Marcus som jag känner litegrand sen åren i fabriken är lite av expert på att fixa knivar så de blir skarpa som rakblad. Han har nu åtagit sig att fixa även min. Och inte nog med det - han bad mig att ta med alla knivar jag har så skulle han försöka sig på att vässa även dem. Han är gammal verktygsmakare så kunnandet finns säkert.

Han jobbar natt ikväll men går på frivecka imorgon bitti så det blir väl till helgen. Och har jag klarat mig fram till idag så går det säkert till dess också.

Därmed, kära ordbrukare, lämnar jag er åt era öden i Vansbro, Kilafors, Axmarby och Tullinge. Ha det gott och håll tummarna för Timrå IK borta mot Djurgården ikväll. 

Vi ses! Endera dagen...