Inte för att jag själv har någon att sjunga så för men någorlunda lycklig känner jag mig ändå. Visserligen står Madame Citroen fortfarande obrukbar hos min f.d arbetskompis i väntan på en startmotor. Och precis billigt lär det väl inte bi även om det knappast kostar lika mycket som om jag lämnat henne hos Magnus alldeles i närheten.

Sonens Volvo däremot gick fort och enkelt att fixa, den klarade han på mindre än en timme. Turligt nog hade han en begagnad, men helt ok, tändspole som sattes på plats och sen gick den som en klocka igen.

Men det finns ju glädjeämnen i livet också. I måndags vann Timrå sin andra raka match i "bäst-av-sju" mot Djurgården. Efter en mållös förstaperiod kom Djurgården ut taggade som tusan i andra perideon och gjorde både 0-1 och 0-2. Men Timrå kom igen och kvitterade i två power play innan paus. I tredje perioden tog DIG åter ledningen 2-3 men med bara minuter kvar drog de på sig en utvisning till och då small det igen. 3-3 och jag började förbereda mig på förlängning. Men Tim Erixson ville annat. Med bara 7 sekunder kvar sköt han ett hårt skott som sen styrdes i mål av Sebastian Hartmann. Total eufori och Timrå är nu "bara" två vinster från att få stanna i SHL. Djurgården, däremot, måste vinna fyra matcher... Nästa kamp är imorgon kväll på Johanneshov i Sthlm och sedan på lördag i Timrå.

Inte nog med det! I måndags drog jag in en dryg femhundring på satsade 100 på V64-tävlingarna på Mantorp.

Dessutom puttrar just nu en gryta kalops på min spis och den ska strax provsmakas. Inte för att det behövs (jag VET redan att den blir bra för det blir den alltid) utan bara för att jag vill. Så här har ni en som får en av sina favoriträtter till middag idag.

Det gäller ju att ta tillvara de stackars små glädjeämnen livet bjuder och det är precis vad jag försöker göra. Solen skiner ute också så jag borde väl försöka få lite frisk luft och solsken också innan dagen är över.

Ha nu en härlig onsdag, kära ordbrukare! Tillsammans eller var för sig i Lenhovda, Lövstabruk, Kallinge och Sangis!