Ja, ursäkta men det kan inte uttryckas i mildare ordalag. Ibland behöver man svordomarna för att det ska kännas rätt. För att liksom verkligen uttrycka hur jävligt det är!

Ganska nyss inkommen från rådande fimbulvinter på Sveriges midja.

Men har man hund så ar man ju inget annat val än att ta ut henne om man inte hellre vill skura bort hennes lämningar från golvet. För där hamnar det ju om jag inte ser till att hon får sina små promenader.

Och med facit i handen så känns det nästan lite lockande om inte vädret blir lite snällare innan det är dags nästa gång.

Minus åtta grader bara men den nordan som piskade mig i ansiktet gjorde om den temperaturen till minst tio grader ännu kallare. 

Trots att jag pälsat på mig både mössa, vantar och varm tröja under jackan så huttrade jag och frös ända tills jag kom tillbaka in i värmen. Samma var det med Thea fast jag tagit på henne den henstickade tröja som hon fick med sig från sitt förra hem. Har visat den här förut men den tål att visas igen.

Hon frös också och såg förstås till att uträtta sina små ärenden på nästan rekordtid. Som alltid vid svår kyla, ösregn eller snöstorm.

Så nu hoppas vi båda på att blåsten lugnar sig lite och att det slutar snöa. Det är inte så mycket som kommer men det flyger flingor i vinden också.

Vet inte säkert men jag tror att det här kan vara den kallaste november jag har upplevt. På senare år har vi ofta inte ens haft vintrar värda namnet utan bara slask och regn. Men i år är det inte många dagar då det inte varit en eller flera minusgrader. Snö har vi också om än inga stora mängder. Men 15-20 cm är det nog.

Och jag brukar ju säga att jag hellre har vitt på marken och några minusgrader än det evinnerliga slask som annars varit så vanligt de senaste åren. Men varför kan det inte få vara nån måtta?

Tvättdadg är det också så nån stund måste väl ägnas åt att stryka mina skjortor. Annars håller jag mig nog inomhus så mycket det går och hoppas på bättre tider.

Två dagar kvar nu bara innan vi får lägga den första av mina hatmånader till handlingarna. Sen kommer ju december och den är lite lättare att stå ut med tack vare alla stjärnor, ljusstakar och ljusslingor som jag och andra hänger upp då. Dessutom både jul och födelsedag så det händer ju lite trevligheter också innan januari är över oss.

Men vi biter ihop! Eller hur, kära ordbrukare i Ragvaldsträsk, Oxie, Forshaga och på Tjörn?