Det rullar på, som man säger. Om man tänker efter en aldrig så liten aning så inser man att redan imorgon är vi halvvägs igenom februari. Sedan stundar mars då dagarna verkligen börjar bli längre på riktigt. Fast nog märks det ganska väl redan nu, tycker jag. Vi brukar oftast äta middag mellan fyra och halv fem på eftermiddagen och för bara någon ynka vecka sen var det becksvart ute då. Igår brydde jag mig inte ens om att tända lampan över köksbordet då vi avnjöt ärtsopppan jag hade lagat under dagen. Och den blev minst lika bra som förra gången.

Så här såg det ut i grytan då den var klar. Vi åt oss mätta och det finns dessutom åtta enportionspytsar i frysen så det är bara att ta fram, tina och värma när man blir sugen igen.

Även den gångna julen hällde jag upp spadet från julskinkan i 2 burkar som jag lade i frysen och den ena användes i soppan för att ge den lite extra arom.

Under morgon och förmiddag har jag suttit klistrad framför rutan och följt först herrarnas stafett på skidor i OS i Kina men den gick ju åt skogen redan på första sträckan då den ryske startmannen körde skiten ur hela fältet och tog en ledning som ingen orkade köra ifatt. Lite dramatik skapades på andra och tredje sträckorna då svenskarna var med i kriget om silver och brons. Men även den chansen gick upp i rök på sista rundan.

Sen blev det hockey med Tre Kronor mot arvfienden Finland och där såg det bra ut i två perioder och vi hade ledningen med trygga(?) 3-0. Men finska sisun gav dem tre mål i tredje perioden och i förlängningen var det också våra grannar som lyckades göra det avgörande målet. Lite surt men det är bara att gratulera Finland.

Annars... så har jag, sen sist jag skrev nåt här, streamat mig igenom de avsnitt av Talang som jag inte hade sett. Inklusive det senaste. Ett märkligt program det där. Precis vad som helst kan dyka upp på scenen. Och vad som helst dyker ju också upp.

Vad gillade ni t.ex det finska dansbandet? Jag var väl inte så imponerad även om det visst hade underhållningsvärde. Men det allra bästa var ju när Bianca Wahlgren frågade hur man säger "Oh, my God"  på finska. Då svarar sångaren i bandet genast: "Nå, det är samma. Engelska är samma på finska som på svenska!" Då vek jag mig av skratt. För givetvis fattade inte Bianca själv hur korkad hennes fråga lät.

Åt andra hållet var det när mannen med fiol klev in och spelade en egenkomponerad melodi som var så bedövande vacker att ögonvrårna blev fuktiga även på mig precis som på panelen. Jag är ingen större fan av fiolmusik men om någon verklikgen kan spela så är det ok. Och som han kunde spela. Och vilken inlevelse han hade. Det var verkligen vad man kallar scennärvaro av yppersta klass. Men så fick han också en golden buzzer av Edvard.

Solen lyser över Sveriges midja idag fast det är otursdatum 13. Men jag är ju inte så skrockfull av mig så jag tror nog att jag ska våga mig ut ett slag medan solen är framme.

Sen ser jag med spänning fram emot veckofinalen av Farmen ikväll. Blir spännande att se vem Keisha väljer som andrakämpe när hon fått lite tid att tänka efter. Vågar hon välja Niclas? Om jag vore hon skulle jag välja Monica. Keisha är stark och vältränad så teknik och styrka tror jag att hon vinner. Hur mycket kunskap Monica har är jag inte säker på men om Keisha tror sig kunna ta ut Niclas i den grenen så borde hon kunna klara av även Monica som ju dessutom har kortare tid på Farmen än de andra. Och det verkar inte som om de två är särskilt tighta heller. Men vi får se! Som alltid!

Därmed önskar jag mina kära ordbrukare än fortsatt härlig söndag i slott och koja i vårt köldbitna hörn av världen!

Vi ses! Endera dagen...