Så dök det alltså upp en fjärde dag då jag aldrig tidigare har skrivit något här. Backspegeln är helt tom för dagens datum. Och eftersom jag avgav två nyårslöften varav det ena var att när nästa nyårsnatt kommer ska det inte finnas några tomma dagar i bloggens fält för "Tidigare år".

Redan där alltså en förvarning om att det inte var skrivklåda och inspiration som fick mig att försöka skapa ett inlägg. Och därmed ökar kanske risken att det inte blir alltför intressant för ordbrukaren på andra sidan internet.

Nåja, det får vi se. Det kan ju också bli ett sjuhelsikes spirituelt och intressant inlägg som får er att kanske både skratta och ler. Eller gråta. Eller bli förbannade och knyta nävem i fickan, Men det lär väl visa sig...

Det talas ju om vår inre klocka. Att många av oss, och kanske särskilt vi som börjar bli lite till åren, knappt ens behöver ställa väckarklockan även om vi behöver vakna en viss tid. Så är det även för mig.

Nästan varje mprgon när jag vaknar så "vet" jag liksom ganska precis hur mycket klockan är. Oftast är den ungefär sex eller halv sex. Imorse minns jag att jag kände mig lite förvånad att jag vaknade så tidigt. Och mycket riktigt, då jag tiittade på klockan var den fem minuter i fem. Men somna om var inte att tänka på utan jag steg upp för de vanliga morgonbestyren. Badrummet först och sen ska ju bryggaren igång snarast möjligt. Därefter är det Batmans tur (sonens svarta kattoxe) att få skålen med torrfoder samt den med vatten påfyllda.

Därefter får datorn börja värma upp sig medan jag tar på kläderna och sedan läser jag lokalblaskan på nätet medan kaffet rinner ner i kannan. När bryggaren börjar hosta vet jag att om en minut kan jag hämta dagens första så efterlängtade kaffemugg. Den bästa på hela dagen om ni frågar mig. Visst tycker jag att det kan smaka gott både andra och tredje koppen men ingen är så god som den första på morgonen.

Sen har jag ju inte bara en klocka inbbyggd i hjärnan utan även en almanacka. Men den har funkat betydligt sämre på sistone.

I början av den här veckan tappade jag visst bort en dag. Så i onsdags gick jag hela dagen i tron att det var tisdag. Detta förde också med sig att jag aldrig lämnade in något travspel på V86 som jag annars ofta gör. Men jag tröstade mig genast med att i de flesta fall så vinner jag ju ingenting och därmed hade jag ju sparat en slant.

Idag, däremot, har jag fått lov att tvinga mig själv att inse att det är fredag. För min inre almanacka påstod väldigt bestämt att det var lördag. Så då nyhetsmedia skummats igenom imorse tittade jag in hos ATG för att börja titta efter lämpliga singelstreck blev jag genast varse att jag visst hoppat över en dag istället nu.

Tillfälligheter eller en beynnande demens får vi väl kanske se med tiden. Men något bekymmer är det ju egentligen inte. Dagarnas namn har ju aldrig haft nån större betydelse för mig utom kanske under de begränsade perioder av livet då jag haft dagtidsarbete. Nu har jag ju inget arbete alls så idag kvittar det ju, om möjligt, än mer.

Vad ska man då hitta på en dag som denna? Fredag och allting! Tja, inga stora planer men nog börjar det bli dags att ta sig ut i naturen och checka av några svampställen. Men kanske kollar jag med syrran först för hon har garanterat redan varit ute och rekat lite.

Annars ska jag vispa ihop en pannkakssmet. Har dock inte bestämt om jag ska servera bara vanliga tunnpannkakor med sylt eller om jag ska laga det där som jag lärde mig på åttiotalet av jobbets dåtida matleverantör. De hade något de kallade Enchilladas men som egentligen var crepes med köttfärsröra i. Gratinerade med ost på.

Mycket gott och väldigt länge sen jag lagade det.

En äkta enchillada består, om jag fattat rätt, av tortillabröd istället för pannkakor men jag gillar den där varianten också. Testa själva, vetja! Jag gör ungefär som när jag lagar vanlig köttfärssås men lite tjockare i konsistensen och lite kryddigare. Brukar även röra ner en liten burk majs. Sen rullar man in röran i pannkakor som läggs i en smord ugnsform och gratineras tills osten fått färg. Rekommenderas varmt! Smaklig spis!

Därmed får det räcka för den här gången. Som du säkert minns så varnade jag i förväg att det kanske inte skulle bi så spännande udag. Men om du ändå läste ända hit så kan jag trösta dig med att det strax är över.

Närmare bestämt... NU!!!