Så var påsken nästan över då. För den här gången! Den kom, den gick och den försvann utan att sätta nämnvärda spår i mitt liv. Jag ser liksom ingen anledning att fira den nåt speciellt eftersom den här helgen inte betyder nåt för mig.

Inte är jag troende så att jag firar av religiösa skäl. Inte heller har jag några minderåriga barn att föra traditioner vidare till. För det närmaste barn man kommer i mitt hem skulle väl vara Thea då, i så fall.

Men hon bryr sig lika lite om påsk som jag själv gör så varför göra sig en massa besvär eller slösa pengar på lyxigt käk?

Visserligen kostade jag på mig ett paket gravlax till extrapris hos närbutiken och en liten påskskinka från Willys. Också den till förbluffande liten kostnad. Ägg har jag så gott som alltid hemma och igår mindes jag plötsligt att jag ju hade både lite prinskorv och några köttbullar i frysen.

Så då fick jag tanken att ändå skruva ihop en liten påsktallrik av vad som fanns hemma. Och det blev riktigt bra, faktiskt! Så bra att jag tog en bild av min middag.

Två ägg halverades och dekorerades med majonnäs och lite räkor samt tubkaviar med lite dill på. Fullt ut LCHF-kompatibelt sånär som på knäckemackan under gravlaxen med hovmästarsås. Men lite måste man ju också få unna sig när man ska göra nåt man annars sällan gör.

Till detta ett stort glas med stadens utmärkta kranvatten.

Idag blir det matlåda från frysen. Tog fram en av sju som stod där imorse för att tinas över dagen. Vad det är i den vet jag inte för jag har inte sett efter. Det får bli en glad överraskning för jag vet ju att oavsett vad så är det gott.

Sparar jag mat i frysen så är den garanterat ätlig och oftast rätt god också. Och allt som ligger i matlådorna har jag ju lagat själv med mina egna små händer.

Vädermässigt har dock påsken inte varit nån höjdare. Mulet och regn av och till och dessutom tjock dimma i några timmar under gårdagen. Men... det kunde ju ha varit femton minusgrader och snöstorm så jag klagar inte.

Nej, nu hoppas jag att snöstormarna håller sig borta åtminstone till november och december.

Fördelen med regnet är ju att hjälper snösmältningen på traven lite grand. Blir det soligt och lite blåst i några dagar så borde vi snart ha barmark igen på Sveriges midja. Det är väl bara de där 3-4 meter höga snöbergen som hjullastarna har skottat upp som lär ta lite längre tid att bli av med. På mer öppna ytor som gräsmattor börjar marken faktsikt redan titta fram.

Därmed låtar jag mig nöja för den här gången. 8 kg dvärgschnauzer står just nu på bakbenen och krafsar mig på benet medan hon grymtar otåligt så jag får väl kliva i skorna och hänga på mig jackan så det inte blir några små "olyckor" på golvet som måste torkas upp.

Ha en fin avslutning på helgen, kära ordbrukare i Teckomatorp, Flen, Lysekil och Sangis.

Vi ses!

Påskafton! Men vem bryr sig? Inte jag i alla fall! Det är måååånga år sedan påsken betydde nåt alls för mig.

Reigiös har jag nog aldrig varit så mina senaste skäl till att alls bry mig om påsken härrör sig nog  till barndomens längtan efter påskägget. 

Traditionen i min familj var att när man vaknade på påskdagen så låg det under elller nära kudden i ens säng.

Fram till kanske 10-11 års ålder innehöll det förstås godis av olika slag.

Men jag minns väldigt tydligt att jag nån gång längs livsresans gång föreslog att det kunde få innehålla en räkmacka istället för sötsaker. Vet också att den önskningen besannades en gång under 1970-talets tidigare år.

När jag senast fick ett påskägg har jag ingen aning om men det lär väl vara 50 år sedan eller mer...

Olika familjer har olika traditioner kring det där med påsken. På julaftonen kom förstås tomten. I skepnad av min äldsta mosters man. Som sedan kom tillbaka och sa att han hade mött tomten utanför på väg hem från kiosken för att köpa Expressen eller Aftonbladet.

Men på påskaftonen kom det en påskkärring som bestod av hans fru, min då äldsra moster. Som kom infarande med kvast och allt under gälla skrik och såvitt jag kan komma ihåg fick man nån liten leksak av den påskkärringen innan hon försvann spårlöst ut i periferin...

Mina egna barn har förstås fått påskägg med godis under sina barndomar men allt det där andra har vi lämnat därhän

Mitt första barnbarn, Luis (den lille sötnöten) har allt det där kvar. I år var han alldeles för nyfödd för att ens bry sig om påsken men nästa år hoppas jag att jag får chansen att göra hans påsk mer minnesvärd än i år.

Hans mor, min yngsta dotter, har dessurom lovat att hon ska komma upp hit till Sveriges midja med min lilla dotterson inom nån månad så jag får träffa honom och sniffa lite på hans bebishuvud.

Nu lär väl resten av påsken förflyta förbi ganska obemärkt men det kommer väl fler påskar och då hoppas jag få samla mina barn och barnbarn omkring mig och skapa nya traditioner som de kan berätta om långt efter att jag har lämnat jordelivet. Typ att "såhär sa/gjorde morfar/farfar medan han levde"

För det är väl det som är alla mor- och farföräldrars uppgift här i livet - att skapa nya minnen som våra barn och barnbarn kan föra vidare till kommande generationer.

Därmed ska jag uppsöka kudden och vänslas lite med den innan jag glider in i drömmarnas land.

Sov gott, mina älskade ordbrukare i Jämtkrogen, Oxie i  Almunge och Bastuträsl..

Endera dagen dyker jag upp igen. Som en ubåt! Oavsett om ni vill eller inte!

Det moderna bondfångeriet börjar ta sig nya skepnader! Bara idag har jag anmält fyra annonser på FB där den ena utgav sig för att vara Youtubern och infuensern Joakim Lundell, alias Jockiboy, i en intervju hos Bianca Ingrosso.

Man hör att det är hans röst. Men samtidigt inte. För rösten låter som hans men han pratar ändå inte som Joakim själv gör. Samma gäller Bianca. Men man ser dem ju i bild samtidigt och munrörelserna följer vad de säger.

Det får mig att inse att bedragarna har lärt sig det ABBA lärde sig för ett par år sedan. Det måste alltså vara avatarer man ser i bild. Och med AI (Artificiell intelligens) kan man numera även kopiera någons röst så att det både låter och ser ut som nån känd person som folk litar på.

Två andra handlade om Anders Bagge och skidåkartjejen, Stina Nilsson. Men den fjärde föreställde, håll i er nu, vår kronprinsessa Viktoria som såg ut att stå och föreslå att vi skulle köpa nån såndär kryptovaluta. Med löftet att vi skulle tjäna minst femtiotusen i månaden. Tror någon att hon ens skulle ställa upp och göra reklam överhuvudtaget???

Nejdå, det behöver hon inte. Både hon och resten av kungahuset har ju sitt på det torra med stor marginal.

Men uppenbarligen finns det människor som går på det. För om det inte vore lönsamt skulle de ju inte göra det.

De stjäl logotyper från våra större medier. Tidningar och TV-kanaler m.m Jag fattar inte att inte Facebooks administratörer agerar mot skiten. Jag har anmält massor av såna där bluffannonser och flera gånger fått svaret att de inte bedömer att det är något fel på innehållet. Utan det enda som händer är att dessa annonsörer blockeras så att JAG slipper se dem. Men vad hjälper det när de hittar på nya namn hela tiden?

Jag har ju tidigare här visat upp ett exempel på hur bluffen kan se ut. Jag publicerade då en bild på Björn Borg med ett utbetalningskort på typ hundratusen var infällt i bilden,

Då hade de varit så "smarta" att de använde en logo på bank-avin som försvann för över 30 år sen (PK-banken).

Ändå måste det alltså finnas folk som gärna låter sig luras.

Har alla glömt den gamla sanningen att när något låter för bra för att vara sant så är det nästan aldrig sant heller!

Nej, det gäller att hela tiden vara vaksam och förstå när nån vill lura skjortan av en.

Glöm aldrig det, kära ordbrukare i Valbo, Moheda, Sölvesborg och Överetorneå!

Vi ses! DET kan ni, i alla fall, lita på!

"Om bara Gud vill å pjäxer´n håll´!"

Måndagen och tisdagen liksom bara försvann. Och snart har väl även onsdagen följt i deras spår. Det grämer mig en aning att när jag nu äntligen hittade ett sätt att se all ishockey i hela Europa och även i Nordamerika helt gratis så är favortlaget utslaget och skickade på sommarlov redan nu i mars.

Rögle från Ängelholm blev för svåra i åttondelsfinalen. Rögle som har underpresterat under hela grundserien tvärtemot vad all expertis, inklusive jag själv, trodde innan serien startade i september.

Jag tippade dem topp tre då men det visade sig att de hade fullt sjå med att ens komma till slutspel.

Där är de nu efter att ha slagit ut mitt Timrå play-in-matcherna. OCH... där är de också på god väg att slå ut självaste seriesegrarna, Färjestad, som nästan varje år är med och krigar om medaljerna. 

Men nu har Rögle vunnit de tre första matcherna i den serien och har liksom "matchboll" ikväll. Vinner de får även Karlstadborna vänta till september på nya matcher i högsta serien.

Så i så fall behöver väl inte vi här på Sveriges midja skämmas allt för mycket över att ha blvit besegrade av dem.

Kanske letar jag fram den matchen på piratkanalen och tittar mot slutet av matchen.

Annars är det mindre och mindre av TV-utbudet som verkligen intresserar mig. Det sänds så mycket skräp i så många kanaler att man börjar undra om man är ensam om att ha tröttnat på denna tsunami av underhållning som sköljer över oss från framför allt reklamfinansierade kanaler.

Det är dejtingprogram av alla de slag och matlagningsprogram i massor samt allt det där som kallas underhållning.

Fångarna på fortet tyckte jag var kul på 90-talet men det är längesen jag tröttnade på det. Det har liksom överlevt sig själv, tycker jag.

Bäst i test försökte jag titta på när det var SVT som sände det. Men tyckte bara att det var tramsigt och fånigt.

Nu har det tagits över av TV4 och det fattar ju vem som helst att där blir det inte mindre tramsigt.

Men ändå tycker jag att TV4 faktiskt kan sträcka lite på sig eftersom de har i alla fall EN egen programidé som gör en glad att titta på.

Rätt - jag menar förstås Marko och Irma!

När Mrkoolio slog igenom som artist klassade jag hans shower som barnprogram mer eller mindre. Men nu är han vuxen och har mognat och det är så fint att se hur han stöttar och tar hand om sin mamma. Han har såklart tjänat fina pengar på sitt artisteri men oavsett hur förmögen han än må vara så tycker jag om att han gärna slösar det på mamma Irma.

Det måste vara nåt alldeles extra för henne att ha barn som ställer upp så för henne mot bakgrund av hur deras barndomar såg ut med missbruk och knapert med pengar.

Gillar också Irmas spontanitet och hur hon bjuder på sig själv när språket inte riktigt räcker till. Som med den berömda "Bävlingen" där hon väl blandade ihop bäver och grävling. Men det bjuder hon också generöst på och skrattar med oss andra åt sitt lilla misstag.

Tonen mellan dem är också en glädje att se och höra.

"Låt hjärtat va´ me´!" hette en progranserie från Göteborg för evigheter sen och det är precis vad Irma & c:o gör hela tiden. De kan skrika på varandra men det blir aldrig elakt och fult utan hjärtat finns med hela tiden.

Ett praktexempel på "Må-Bra-TV"!

Annars... så har väl dagen varit lugn precis som resten av den kommer att vara. Ska dock unna mig ett glas rött eftersom jag kom över Lidls underbara valnötsost för bara 18 kr och den vill jag ha en bit av som kvällsnjutning.

Men jag har ju ingen tid att passa imorgon och ingen bil att köra heller.

Det lär dröja en bit in i nästa vecka innan jag får tillbaka Madame Citroen.

Reservdelarna som behövs till sonens Volvo kom idag men verkstaden trodde inte att de skulle hinna fixa den imorgon. Och sen har de ju stängt i fyra dagar...

Men det går ändå. Msåte jag handla nåt som inte kan köpas på lokala butiken inom gångasvtånd så har jag ju både sonen och vännen Hans att ringa till. Plus att det ju går bussar fortfarande och om jag registrerar om mitt busskort till "senior" så blir det en femma billigare per resa. Då åker jag så mycket jag vill inom stadsgränserna i två timmar för bara 25 kr. 

Därmed tillönskas de kära odrbrukarna en trevlig lill-lördagskväll tillsammans eller var för sig i Enånger, Hargshamn, Pålsboda och Hunnebostrand. Eller var ni nu framlever era liv...

Vi ses! Endera dagen...

God Tisdagförmiddag på er, kära ordbrukare! Den här dagen började  tidigt. Redan halv fem vaknade jag utan att kunna somna om. Låg dock kvar ändå i en halvtimme innan naturen krävde uppstigning.

En dusch och en kopp kaffe och sen byta lakan i sängen eftersom jag har tvättstugan idag. Två maskiner är körda och upphängda och när jag skrivit färdigt här ska jag ställa mig och stryka mina skjortor.

Mitt första barnbarn är nu hemma med sina föräldrar och det kommer nya bilder varje dag. Sist visade jag ju upp honom sovande så jag tänkte att ni måste ju få se honom med öppna ögon också...

Är han inte fantastiskt fin? Och jag tycker nästan att man anar ett litet leende på nedre bilden. Det brukar ju dröja ett tag innan det första leendet kommer så det kan ju vara en ren lyckträff att bilden togs i exakt rätt ögonblick.

Tänk så fantastiskt det är med internet, man får liksom vara delaktig fast man bor bortemot 90 mil ifrån honom.

Ska såklart försöka att ta mig råd att åka ner och träffa honom i verkliga livet också men det dröjer kanske ett tag.

Igår trodde jag förresten att jag skulle bli än mer utan bil än när den är utlånad.

Jag och vännen Hans hjälpte sonen att forsla hans Volvo till en verkstad. Hans har större bil än jag och med den får man dra biltrailern med en Volvo på. D.v.s om man har E-tillägg på körkortet. Och det har ju sonen så han fick köra den.

Min egen bil skulle jag köra och ge tillbaka till honom  efter att ärendet var uträttat.

Men... Madame Citroen har ju sån där gashydraulisk stötdämpning och den hade slutat funka. Det hjälpte inte hur jag tryckte på knapparna för upp/ned så låg hon c:a 15 cm över marken bara.

Så jag körde i 30 km/h till närmaste mack, en Shellstation där en liter hydraulolja inköptes för 219 kr(!). Jag slog i alltihop och hoppades att det skulle lösa problemet. 

Det gjorde det. Men inte förrän jag var framme vid platsen där Volvon skulle bärgas. Så när vi var klara där åkte jag till Biltema och köpte ännu en liter olja varav halva flaskan hälldes i hydraultanken.

Tack och lov kunde jag dra en lättnadens suck att det inte var nåt större och dyrare fel på henne. Ungefär detsamma hände ju för några år sen och jag mindes det nånstans i bakhuvudet.

Ännu en lättnadens suck drog jag när jag såg prislappen på oljeflaskan från Biltema.

Samma mängd olja som kostade 219 kr på Shellmacken betingade bara 49 spänn på Biltema. Där hade jag alltså, teoretiskt sett, kunnat köpa 4½ liter hydraulolja på Biltema för samma pengar som jag betalade på macken. Hutlöst!

Hutlöst är det också att inte handeln sänker matpriserna. TROTS att drivmedelspriserna nu är t.o.m lite lägre än innan de började stiga så kraftigt. Då sa man att man måste kompensera sig för den kostnaden.

Så då borde man väl kunna följa efter nedåt också även med matpriserna, tycker man...

Närbutiken där jag bor har dock ofta bra erbjudanden och jag handlar mer och mer där. Igår var jag där och passade på att köpa blandfärs för 29;90 för 500 gram. Tre paket köpte jag och lade två i frysen.

Det tredje ska jag göra pannbiffar av idag och även en kantarellstuvning till dem. Det är den näst sista påsen med gula kantareller från i höstas som ligger och tinar upp på köksbänken.

Jag har hört nån gång att nedfryst svamp bör konsumeras inom ett halvår så det är väl lika bra att jag äter upp dem inom närmaste tiden.

Inte tror jag att de blir hälsovådliga av att sparas längre än så men de kanske tappar smak och arom.

Och jag har ju även torkade trattkantareller kvar sen 2022 (som var ett fantastiskt svampår) och såna tror jag man kan spara hur länge som helst nästan.

Därmed ska jag avsluta dagens svammel och önska mina kära ordbrukare en fortsatt bra dag och kväll i Askersund, Påarp, Fåker och Altersbruk!

Vi ses när vi ses!

Ha det!

Nu är han äntligen här, mitt allra första barnbarn! Han skulle ju ha kommit igår egentligen men han tog sån tid på sig att det hann bli fredag. Lik sin pappa är han och givevis det mest fantastiska barn som någonsin fötts! Precis som ALLA barn både före och efter honom! ALLA är ju små underverk! Titta själva och försök övertyga mig om nåt annat!

Så nu är jag stolt morfar till den här lilla charmknutten! Är jag lyckligt lottad eller inte?

Jamen, det har ju liksom bllvit lite av en tradition att jag lägger ut "21/3" av och med Dan Hylander och Raj Montana Band när datumet infaller. Den har passerat 40-stecket och Dan själv fyller sjuttio i år om jag inte minns fel. Men både han och låten håller bra än idag, tycker jag.

Och framgent kanske den får en ny och viktigare betydelse för mig och delar av min familj. Yngsta dottern ligger nämligen på förlossningen just i detta nu för att leverera mitt allra första barnbarn.

Luis ska han heta, pojken. Det vet alltså redan att det blir en liten kille. För min del kvittar det vilket, Det är lika välkommet och efterlängtat vad det än hade blivit.

Men åter till tradidtionen. Som så många år förut ger jag er den kanske bästa vårsång jag vet. Försök sitta stilla om ni kan! Lätt är det inte, kan jag säga...

Det där med att åka kollektivt kanske inte är så dumt i alla fall! Imorse efter duschen kände jag hur tjockt mitt hår började bli och grämde mig lite över att jag f.n har lånat ut bilen till yngstingen. Men han behöver den ju mycket mer än jag för att ta sig till och från sitt jobb.

Jag funderade en stund på att ringa och be honom hämta mig imorgon bitti så kunde jag följa med till hans jobb och därefter disponera bilen medan han arbetar.

Men då kom jag ju på att de bussar som går väldigt tätt på dagtid precis utanför ju faktiskt också passerar rätt nära min kurdiske frisör som fortfarande "bara" tar 250 kr för klippningen.

Mindes också att jag ju faktiskt fick ett busskort samma jul som jag skulle gå i pension. Så jag letade fram det och knallade de 200 meter ungefär som skiljer mig från busshållplatsen.

Förr, när man betalade kontant, fick man en biljett som gällde i två timmar efter att man betalat. Men nu ligger den funktionen i själva kortet. Så jag betalade 30 kr och följde sen med bussen in till stadens centrum. Satt sen kvar och väntade medan de flesta andra steg av och följde sen med bussen vidare till andra sidan fjärden.

Där hoppade jag av och gick kanske 200 meter igen till frisören. Som inte hade någon kö alls utan det var bara att sätta sig tillrätta och låta sig klippas.

Det tog kanske en kvart. Sedan gick jag till hållplatsen mitt emot där jag steg av och snart kom samma buss tillbaka som jag kom dit med och jag fortsatte tillbaka ner till centrum igen.

Där fick jag idén att stiga av och besöka systembolaget som ligger alldeles intill bussterminalen. Och när jag handlat det jag skulle, ett par flaskor rött, återvände jag och väntade några minuter tills nästa buss anlände.

Det tog sammanlagt mindre än 1½ timme och kostnaden för hela resan var alltså 30 kr. Frågan är om jag hade kommit så billigt undan om jag kört bil dit.

Kanske hade jag inte gjort av med bensin för riktigt så mycket men då tillkommer ju parkeringsavgifter också.

Så det blir kanske fler bussresor framöver. 30 kronor för två timmars valfria resor inom stadsgränserna är helt ok!

Skönt var det också att få vinterpälsen ansad och än en gång häpnade jag över att  den där drivan med hår som frisören får sopa ihop efteråt blir ljusare grå för varje gång.

Men man får väl vara glad att man fortfarande har hår på huvudet. Många jämnåriga (och yngre med) har ju inte det. Men å andra sidan behöver ju de inte lägga några pengar på att klippa sig heller.

Men nu är det alltså gjort och lär inte behövas igen förrän framåt midsommar. Som ju "bara" är c:a 3 månader bort!

Det flög lite snö i luften när jag åkte hemifrån men då jag var på väg hem igen hade det övergått i duggregn.

Snön smälter med en väldig fart nu och plogvallarna som nästan nyss var meterhöga och mer är reducerade till 30-40 cm ungefär. Så nog är våren på väg även om vi, på mina breddgrader, får vara beredda på ett och annat bakslag innan vitsipporna står i blom.

Därmed har jag väl svamlat klart för den här gången. Ska steka kycklingfiléer till  middag om nån timme. Men innan dess ska jag ta ut Thea på en runda nedåt havet så hon också får röra lite på sig.

Ha det gott, kära ordbrukare i Vuollerim, Sölvesborg, Harstena och på Orust!

Vi ses!