Fredag kväll. Och jag har just precis tittat på nästan hela programmet om Galenskaparnas 30-årsjubileum. De valde ut ett nummer ur varje föreställning de har gjort och det behövdes två 1½-timmes program för det. Så snacka om att de har varit produktiva.

Kvällens föreställning gav både leenden och gapskratt men totalt så hade jag gärna bytt ut några sångnummer mot sketcher istället eftersom jag tycker de har gjort så otroligt många som är sevärda och roliga.

Jag har valt ut en av mina favoriter att lägga upp här på bloggen för mina kära ordbrukare att titta på och bedöma om ni tycker som jag eller om ni har fel åsikt. Denna är egentligen två sketcher som vävts ihop till en. Och det är mycket i den som jag tycker är genialiskt men det som gör den alldeles extra rolig är ingen av aktörerna på scenen utan en person i publiken med ett väldigt säreget skratt. Om ni lyssnar noga så hör ni hur hans skratt (på inandning!) utlöser nya skrattsalvor, alldeles oberoende av vad som sker på scenen! Mycket nöje!

Det här klippet kom aldrig med i jubileumsföreställningen. Från revyn "Cyklar" (1985) valde man istället sketchen om han som ville köpa banlonpolo och terrylenebyxor med sydda pressveck. Och den är ju, för all del, inte dålig den heller!