Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll.

Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag heller, vilket absolut icke lät sig göras i min barndom.

På söndagarna var det bara kvarterskiosken och bensinmackarna som hade öppet.

Men mackarna var ointressanta för de som inte behövde bensin, diesel, oljor eller annat med anknytning till motorfordon. För det såldes inget annat hos dessa. Möjligen tobaksvaror kanske hos vissa.

Men det var inget man nyttjade som 10-12-åring så det var kiosken som gällde. Ni vet de där små trånga holkarna som bara rymde varorna de sålde och en liten kiosktant eller dito farbror.

Dessa hade öppet mellan 11-15 ungefär om söndagarna, om jag minns rätt, när almanackan visade rött.

Annars tror jag att de flesta kiosker stängde vid 19 eller 20-tiden på vardagskvällarna och tidigare på helgerna.

Dagens middag blev laxpudding ur matlåda från frysen. Brukar laga mycket när jag ändå gör det och sen frysa in resterna i lagom portionsförpackningar. Numera gör jag en LCHF-variant utan potatis men med broccoli istället. Och tycker den är lika god som orginalet.

Som vanligt sätter jag mitt hopp till kvällens dragning i Eurojackpot. Den är uppe i svindlande 1,3 miljarder kronor nu. Och jag tänkte för mig själv för en stund sen att... TÄNK om man skulle vinna den!

Vill jag ens ha så mycket pengar? Det vete gudarna...

Men å andra sidan skulle jag väl inte tacka nej (om man nu ens kan göra det) om det skulle hända.

Däremot vet jag att jag inte skulle behålla ens en tiondel av den summan för egen räkning. Nära och kära skulle förstås få varsin rejäl slant så de aldrig mer behöver oroa sig över pengar. 

Sen skulle jag dela upp en stor del av det till behjärtansvärda ändamål.

Som fonder mot cancer och andra sjukdomar samt till sjuka och/eller fattiga barn runt om i världen.

Nu är ju chansen troligen mindre än risken att träffas av blixten vid ett åsknedslag eller chansen för en snöboll att överleva särskilt länge på min f.d arbetsplats en sommardag.

Men om än mikroskopisk så FINNS den. För jag förlängde min femveckors prenumeration idag. 25kr/vecka kan man väl unna sig att förslösa på spel och dobbel?

Sen... har jag lite andra funderingar som jag tänkte skriva om utifall nån av mina kära ordbrukare har kunskap som jag är svagare på...

Sen 3 eller kanske 4 år tillbaka har jag, i perioder, blött näsblod totalt oprovocerat. Utan att minsta lilla finger varit ens nära min näsa har det börjar blöda alldeles av sig själv. Bara från den högra näsborren dock.

Dessa perioder har inträffat vid ungefär samma tider på året varje gång. Det är i april (nu alltså) början av juni pch i mitten av augusti.

Därför började jag undra om jag kanske har utvecklat nån sorts pollenallergi på äldre dagar. Men eftersom jag aldrig varit drabbad förr av det så vet jag inte riktigt när de kritiska tiderna infaller på året.

Samtidigt med blödningarna inträffar nämligen också fenomenet att det börjar rinna ur näsan (det som vanligen rinner ur våra näsor alltså) så fort jag går utanför porten. Jag blir snuvig utomhus alltså.

Idag är första dagen den här veckan som jag sluppit nypa ihop näsan med fingrerna, som företagssköterskan på f.d jobbet lärde mig att man ska göra medan man väntar på att blodet ska levra sig.

Så förhoppnongsvis är det på tillbakagång nu så jag slipper det obehaget.

Så... vi får väl se om det händer igen om en dryg månad. I så fall får jag kanske konsultera min vårdcentral och be dem kolla upp om jag är allergisk eller om det är nåt annat. Eller bara slumpen...

Inte mycket att gnälla över egentligen men man vill ju liksom veta när man känner att det kanske finns ett mönster.

Därmed ska jag runda av och önska trevlig fredagkväll och helg till mina kära ordbrukare i Väckelsång, Torpshammar, Långshyttan och Tiveden. Eller var ni nu framlever era storslagna eller miserabla liv.

Vi ses! Tänker jag...