Äntligen måndag! Dagen då en hel vecka ligger utbredd för oss att ta för oss av livet. Första dagen på en alldles ny vecka med nya möjligheter.

Det är även dagen då jag väger mig och mäter några delar av min kropp. Jag började äta LCHF-kost seriöst från min födelsedag 10/12. Alltså ifjol.

Sen har det varit jul och nyårshelg då jag unnade mig att äta vad jag ville ha av julmat och annat. Sedan nyårsdagen har jag haft vita veckor som kommer att bli minst en vit månad och det spelar förstås också in på resultaten. Min lever får ägna sig åt vad en lever ska göra, nämligen att förbränna fett.

Och så till det kanske viktigaste av allt! Att de är dryga två veckor sedan lilla Thea kom in i mitt liv och min vardag och även hon har såklart stor betydelkse för mina resultat.

Jag skäms för mycket för att berätta vad jag väger eller vägde som mest. Kanske kommer modet att göra det med tiden, det får vi se. Men jag kan berätta att sen starten med LCHF har nästan 12 kg av mig försvunnit. Midjemåttet har minskat med 15 centimeter. På senaste veckan (det var en vecka sen jag vägde mig första gången) har jag blivit av med 2,4 kg och 4 cm runt midjan. Behöver jag säga att jag är jättenöjd mer resultaten?

Thea betydelse ska inte underskattas. Tack vara henne kommer jag iväg ut på 4 promenadrundor som jag inte hade gjort utan henne. Och de senaste dagarnas köldknäpp (-11 till -15) har gjort att det bildats sträv rimfrost ovanpå det isiga underlaget och inte är lika halkigt ute. Så de senaste dagarna har jag börjat förlänga kissrundorna.

Och med det kommer ännu ett glädjeämne - orken börjar också att bli bättre. Jag blir inte lika lätt andfådd som förut. När det var som sämst var det jobbigt bara att gå ut med soporna eller gå till bilen.

Sommaren -21 gjorde jag tappra försök att återställa min kondition med skogspromenader minst tre dagar i veckan men hur jag än kämpade med gåstavar och tjurighet så fick jag nästan inga resultat. Kanske berodde det på min dåvarande psykiska status efter smällen jag fick då av min arbetsgivare.

Men det har jag lagt bakom mig nu även om jag inte har ändrat åsikt om deras agerande mot mig.

Så jag tackar LCHF för mina fina framgångar men allra mest tackar jag för att Thea kom in i mitt liv. Inte bara för att hon har satt mig i mer rörelse utan mest för hur mycket bättre livet blev med en egensinnig liten hund.

Hon ger så mycket glädje och kärlek så jag märker ju att mitt andliga välmående är nog det som förändrats och förbättrats allra mest. På fredag ska veterinärbesiktningen göras och sen blir hon även officiellt min.

Och jag gör mitt bästa för att förtjäna och återgälda all kärlek och glädje hon ger mig.

Surgubben är glad igen och blir piggare för varje dag. Tack vare en liten glad och kärleksfull liten hund.

Tack, älskade Thea för att du finns! Och för att du blivit en viktig del i mitt liv. Må vi få många lyckliga år ihop!

 

skogsnuvan

23 januari 2023 10:52

Så glad jag blir för din skull och så roligt att se din fina lilla hund. Jag saknar Kinabrors hund Jack för han och jag gick varje dag i skogarna och han var ett så fint sällskap och jobbarkompis i allt arbete ute. En hund är en bästa vän och så duktig du varit som gått ner så mycket. Jag skottar och har inte mycket mat hemma så jag går ner också fast jag väger bara 60 kilo nu och borde nog väga lite mer för jag orkar inte med snöslungan. Där skulle några extra kilo att lägga på som vikt vara bra men så är vi människor Aldrig nöjda

http://skogsnuvan.bloggplatsen.se

Göran

23 januari 2023 10:58

Att du har din egen relation med din brors hund förstår väl alla som läser din blogg. Så jag vet att du förstår min glädje över mitt nya sällskap. Hoppas att de snart kommer hem igen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...