Så tog den slut då, min lätt förlängda frivecka. Det är måndag kväll men för mig är det måndag morgon imorgon bitti eftersom jag börjar jobba då. En evig tur var det att jag förlängde denna ledighet med att inte jobba några nattskift förra gången jag skulle ha gjort det. För jag hade ändå inte kunnat jobba eftersom förkylningen slog till med full kraft redan då jag kom hem efter skyddskommittéen förra måndagen. Jag brukar oftast försöka göra klart protokollet inom ett dygn eftersom minnet gärna sviker om man väntar för länge. Och ibland räcker inte anteckningarna heller för att blåsa liv i förlorade tankar. Men nu senast dröjde det till torsdag innan jag orkade släpa mig iväg och skriva det.

Träningen halkade förstås också efter vilket känns retfullt när jag var så duktig den första veckan efter invägningen i tävlingen. Men idag har jag i alla fall klarat av ett lättare pass och samtidigt konstaterat att det som hänt runt min midja (byxor som vill följa tyngdlagen) inte eller i alla fall knappt syns på vågen.

Därför är det viktigt att jag får vara frisk nu och komma igång ordentligt med passen på gymmet. Medan jag körde bensparkmaskinen idag tänkte jag att om imorgon är en sån där morgon då jag vaknar en halvtimme innan klockan larmar så ska jag tamigtusan klä på mig och köra ett pass innan jobbet. Inte hårt men såpass att jag måste duscha åtminstone. För efter tolv timmars arbete är det svårt att hitta orken för att gå till gymmet.

Inte nog med att jag själv varit krasslig, båda mina inneboende parasitbarn snörvlar och hostar också och vi skyller alla på yngstingen i familjen som var här på storasysters födelsedag, den 19;e, och troligen smittade oss alla tre.

I "Halv åtta hos mig" i TV4 är de på Åland denna vecka och jag undrar ibland vad det är med den där finska kolonin vid Sveriges kust som gör att jag gillar den så mycket. Så fort jag ser nåt på dumburken som handlar om Åland känner jag på nåt sätt som om jag hörde hemma där. Som om jag skulle trivas om jag flyttade dit.

Om det är deras sjungande dialekt eller nåt annat låter jag vara osagt men Åland utövar nån konstig dragningskraft på mig. Ändå har jag bara besökt ön en enda gång och det är nog närmare trettio år sen.

Inte är det mycket jag minns av DET besöket. Mitt starkaste minne är nog den vidunderligt delikata räkmacka jag åt i cafeterian på båten mellan Grisslehamn och Ålands huvudstad, Mariehamn. Och att min dåvarande bättre hälft surnade till då jag tog in en starköl och en snaps till den famösa smörgåsen. Än idag är den bland det godaste jag ätit i hela mitt liv. Och det i en enkel cafeteria på en liten pråm till båt som kanske var en femtedel av färjorna som går från Stockholm till Åland, Finland och Baltikum. Pytteliten alltså!

Men känslan minns jag och den fanns hos mig redan då. Att jag gillade Åland högt och rent och att jag skulle kunna tänka mig att bo där för gott. Oavsett den goda räkmackan.

Kudden ropar förföriskt efter min tjocka skalle så det är väl lika så gott att låta den få som den vill. Ni vet väl att det bästa sättet att bli av med en frestelse är att falla för den!

Sov gott, kära ordbrukare, i Bastuträsk. Orminge, Vedevåg och Örsundsbro! Vi ses! När andan faller på...

 

skogsnuvan

4 december 2015 13:22

Jag har varit på Åland en enda gång och åkte mellan Väddö och Åland på en rätt liten båt och jesses så goda mackor dom hade. Det är väl det enda jag minns men fint var det där och jag skulle gärna fara dit igen. Nu är det snö och åter snö och jag gruvar mig att köra till julbordet för oplogat är det förstås. Det gäller att hålla tummarna och försöka vara modig.

http://skogsnuvan.bloggagratis.ses

Göran

4 december 2015 13:28

Jag trodde det gällde att gasa högerfoten blodig och hoppas att farten räcker för att ta sig genom snödrivorna... ;-)

 

gun

6 december 2015 22:12

Åland har man bara besökt med Viking Lines turer när man var yngre
och bodde i Stockholm:)...
Hur går det med din träning nu??
Önskar dig en trevlig andra advent.
Kram gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...