Nej, nej, nej för F-N, jag menar INTE mig själv och att jag kladdar ihop ett inlägg nu igen. Nej, jag talar förstås om det jag skrev om igår - Jonathan Dahléns comeback i Timrå IK.

Jag hann hem med så god marginal att jag gott och väl hann säkerställa lunch och middag till morgondagens arbetspass. Dagens blev ett fiasko, så där som det blir ibland, där vi satt och väntade på de leveranser vi behövde från en annan avdelning för att kunna utföra vårt arbete. Det började bra och jag och dagens parhäst stökade bort den del av dagens jobb som var besvärligast. Men efter första paus tog det stopp.

De levererar inom en timme eller två, sa våran chef och nickade eftertryckligt för att understryka att åtminstone hon trodde på vad hon sa. Om hon gjorde det eller ej spelar ingen roll men jag anade redan då att dagen skulle bli ännu en i raden av "one-of-those-days". En sån där dag då man börjar dagen fylld av arbetslust och ambitioner att göra jobbet så bra och fort vi bara kan. Men med facit i hand kan jag konstatera att från c:a nio imorse och tills det var dags att gå hem har jag/vi inte åstadkommit ett skapandes grand mer än att äta ur våra medhavda matlådor.

Om man VISSTE redan ppå förmiddagen att det blir leveransstopp hela dagen hade vi säkert kunnat göra nytta på andra sätt men vi måste liksom finnas på standbye hela tiden UTIFALL att det rullar igång.

Jag har alltså lyft lön i tolv timmar fast jag egentligen jobbat i bara 2 ½.

Så det har blivit mycket Quizkampen på mobilen. Ömsom vinst och ömsom förlust men lika skoj ändå. Om du, som jag, gillar frågesport så ladda hem det spelet till din telefon så kan du mäta dina kunskaper med hundratals andra när du får långtråkigt någon gång. Eller helt enkelt vill ha något att fundera på medan du vilar.

Men åter till Dahlén nu!

Förra säsongen satt vi Timråfans och gottade oss i match efter match åt hans och radarpartnern då, Elias Petterssons framfart på isen. I år for han till Vancouver och NHL men fick körtelfeber och lyckades inte ta en plats i deras lag. Därför är han nu utlånad till Timrå och ikväll var det dags för premiär hemma mot Västervik.

Han har ännu långt till topform, jag ska inte alls påstå att han dominerade matchen eller att han var banans obestridde kung. Långa stunder såg han mest ut att ha det jobbigt bara med att åka skridskor. Men så plötsligt vid ställningen 0-0 i den tredje perioden snappar han åt sig pucken i egen zon och snurrar upp fem motståndare innan han tar hjälp av en lagkamrat som genast passar pucken tillbaka och Dahlén kunde servera en av sina så speciella avgörande passningar fram till en annan Timråspelare som hade öppet mål. 

Jag tror att hela hockeysverige är avundsjuka på Timrå som lyckades knipa denne blivande världsstjärna. Om några år kommer varenda människa som gillar hockey att känna till hans namn. Och vi TIK-are kan sträcka lite på oss och säga att det var hos oss han lade grunden till det han är idag.

Matchen? Jo, den slutade med 1-0-seger för Timrå och fortsatt serieledning. Ibland är det roligt att vara Timråsupporter!

Fredag den trettonde är det ockå men bortsett från missödena på jobbet (som jag/vi varken rådde för eller hade ont av) så har inga katastrofer inträffat. I min bloggs historieböcker ser jag att jag varit väldigt aktiv genom åren också på just denna dag. Ögnade igenom de gamla inläggen nyss och småskrattade åt minnet från 13/10 2014.

Nästa höst kanske jag sitter här och tänker tillbaka på idag och säger att det var då grunden lades till att mitt kära Timrå tog sig tillbaka till högsta serien. Vi får se!

Innan dess lär det publiceras en hel del annat stort som smått här. Och väljer ni att läsa det så får ni väl skylla er själva. Jag tar inget som helst ansvar för det! Slut för idag - tack för idag!

PS. Trump sitter fortfarande kvar i Vita huset. Hur är det möjligt, USA?