"Hä vôrte´nt nå utåv!" Eller på renare svenska; Det blev inget av. Med Theas frissning, alltså.

Jodå, det SKA bli av men först imorgon. Jag trodde ju att jag hade bokat tiden till idag men då jag kollade på bokniingen såg jag att jag råkar boka fel tisdag. D.v.s nästa vecka...

Och igår kväll då Thea och jag tog kvällspromenaden stötte jag ihop med en flyktig bekant som vi möter ibland och låter hundarna sniffa en stund på varann. När hon hörde att jag bokat tid på Arken Zoo i Birsta tittade hon häpet på mig och frågade varför jag gjort det. Sen pekade hon på det grå huset som ligger mindre än 100 meter från huset jag bor i. Där ligger ett hund-dagis där jag tidigare fått hjälp med kloklippning.

Varför bokade du inte hos dem, frågade hon förvånat. De visade sig att jag dels slipper åka de 2 milen tur och retur till Birsta men dessutom sparar jag flera hundra kronor för mina grannar är betydligt billigare.

Och på samma gång gynnar jag ju ett företag i närområdet istället för en riksomspännande kedja med butiker över hela landet.

Sen gör jag ju även miljön en tjänst genom att jag kan gå dit och hem utan att ens blii svettig istället för att köra bil vars dubbdäck sliter på asfalten samtidigt som den spyr ur sig gaser som man kanske borde skämmas över.

Så imorgon tar vi väl en promenad en halvtimme innan så hon fått springa av sig lite energi och därmed blir lite lugnare.

Inte för att det brukar vara några problem med det. Hon är van sen förra ägarna att bli hanterad mycket och det märks när man borstar eller klipper klor eller tovor.

Idag gjorde jag också äntligen slag i saken och kånkade upp mina dubbdäck från källarrförrådet och for iväg för att få dem monterade för bara 250 kr. Nästan alla tar mer än så men firman jag brukar anlita gör det för så lite.

Och då ser jag ingen anledning att själv kräla runt på knäna med domkraft, fälgkors och fölängare. Med ålderns rätt överlåter jag det till de som är yngre och raskare än jag.

Det enda som återstår av den proceduren är att bära ner sommardäcken till vintervila. Det orkades inte med idag.

Jag hade ju tvättdag också med efterföljande mangling och strykning samt bärande ner och uppför trapporna.

Jo minsann, det är ett tufft liv att vara pensionär. Det ligger på, som man säger...

Så nu får väl snön komma om den vill. Jag är ju rustad nu. Och det har väderoraklen också hotat med. Hörde på radion på väg hem från däckfirman att vi kan vänta oss ungefär två decimeter snö imorgon och på torsdag.

Bara det inte  blir så hiskeliga mängder så gör det mig egentligen inte så mycket. Jag tycker faktiskt att det är en fördel för det blir lite ljusare ute.

Sonen hade lämnat sin bil till min liberianske vän med bilverkstad för att spänna åt handbromswiren och jag körde honom dit när han slutat för dagen. Då var det skymning och jag hade inga större problem. Men sen när jag skulle åka hem föll mörkret snabbt och jag fick svära över mina ögon som ser så mycket sämre i mörker än i yngre dagar.

Jag undrar ibland om det är bara det som spökar eller om det faktiskt är så att många fler har bländande halvljus på sina bilar. Inte så att de är felställda men nyare bilar har så kritvitt och starkt ljus att det stör mitt seende när jag kör i mörker. Därför försöker jag undvika det i möjligaste mån.

Samma är det med vintertiden. Det blir svårare för varje år att ställa om kroppen till gammal hederlig svensk tid. Den som rådde året om i miin barn- och ungdom. Jag vaknat tidigare, blir hungrig en timme innan jag brukar äta. Och så vidare...

Än svårare verkar det vara för Thea. Hennes inre klocka är van vid kvällspromenad vid halv åtta ungefär. Därför kommer hon upp på baktassarna och krafsar mig på benen redan vid 18-tiden eftersom hennes kropp inte förstår det där med vinter- och sommartid. Just nu sover hon dock sin skönhetssömn och ljudet påminner mig om en sak som nåt av mina barn sa en gång till sin mamma då hon nickade till i TV-soffan medan barnet såg på TV...

"Måste du sova så högt, mamma? Jag hör knappt TV;n!"

Så högt snarkar inte Thea, det stör absolut inte. Tvärtom så ttalar det om för mig att jag inte är ensam

Därmed tror jag att jag nöjer mig för idag och önskar mina kära ordbrukare sn fin kväll och natt.

Tillsammans eller var för sig i Gottröra, Ulricehamn, Brattfors och Överkalix.

Vi ses! Hoppas jag...

 

skogsnuvan

1 november 2023 11:00

Ja du, jag känner igen mig Det där med att ändra tiden är ju bara en dumhet som något tok hittat på. Har länge retat mig på det. Jag har tur med sommardäcken för mina två bröder fixar det till mig när dom fixar sina egna bilar. Däremot håller jag inte med dig med snön. Tacka fasen för att du inte bryr dig som inte behöver ampas med snöskottning och sopning och oplogade vägar. Jag skulle egentligen på vattengympa idag och det ser jag alltid fram mot. men....det har snöat hela natten och fortsätter och fortsätter och vägen är oplogad så jag vet inte om jag vågar mig iväg. I stan där du bor har ni väl väglysen överallt så inte kan det väl vara så mörkt. Här är det inte ljust fast det är mitt på dan och det beror på att snön vräker ner så jag har aldrig förstått det där med att det blir ljusare när snön kommer.Förlåt vet att jag låter som en surkärring och det är jag ju också när det är vinter.

http://skogsnuvan.bloggplatsen.se

Göran

1 november 2023 18:47

Nej, det där med sommartiden var nog mer för att förlänga kvällarna för folk som bor mer söderut. Fast det är först på de senaste 10-12 åren som jag märkt av det annat än att alla klockor ska ställas om.
Mina största problem med tidsomställning var medan jag jobbade och hade nattskift den natten. Då fick man ju lov att jobba 113 timmar istället för 12 och det var inte så roligt. Tidigare när vi hade åttatimmars treskift stämde det alltid så att den som tjänade en timme på våren fick betala tillbaka den på hösten. Men sen man införde 12-timmarsskift var det inte så längre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...