Hemma igen efter en slitsam men rolig arbetsdag. Kanske inte den hårdaste sen min återkomst till skiftarbetet men definitivt den roligaste. För första gången parades jag ihop med två andra lätt grånade herrar som jag känner väl och sedan många år. Visserligen 10 resp. 15 år yngre än jag men betydligt mer vuxna än de valpar jag fått jobba med fram tills nu. Visst hade vi lite motgångar men de löstes snabbt och vi blev klara i god tid med vårt beting.

Och eftersom vi känner varann sen många år så vet vi alla hur de andra funkar. När vi ska låta varandra klara oss själva och när vi ska gå in och stötta varandra. Sånt är mer värt än man tror.

Lite som ett hockey- eller fotbollslag som är samspelta och kan slå en passning utan att vända på skallen för att se efter om kompisen är där. Vi vet var vi har varandra utan att kolla.

Sen dess har jag hunnit titta på både Farmen och Torpet och fövånas över hur fel jag gissat nästan hela tiden. Att årets förste storbonde skulle bli förstekämpe och förlora i tinget hade jag på känn redan under vecka 1 och där fick jag ju rätt. Men... När Lilly (eller hette hon LIli?) förpassades till Torpet i samma ting trodde jag att det skulle skära sig direkt med den där värmländska tjejen som tävlat förut och kommit tvåa i Farmen. Men det gjorde det inte alls.

I kampen de hade ikväll på Torpet trode jag att värmländskan skulle ta hem det lätt men det blev Lilly som får chansen att komma tillbaka till Farmen. Hur det går där avstår jag från att gissa. I varje fall tills jag vet vem hon får möta och vad slags tävling det blir. Kanske har jag underskattat henne. Kanske är det hennes taktik att vara lite slö, lat och ointresserad för att på så sätt hålla sig under radarn och inte ses som något hot tills det verkliga allvaret startar. Då kanske hon tar fram oanade talanger, vem vet?

Sen.... är jag rädd att jag har lite bilproblem under uppsegling. Jag har ju kört SAAB i så många år innan jag köpte nuvarande bil så vanan att lägga i backen när man parkerar sitter i än idag. Det måste man på många SAAB;ar för att ens kunna ta ur startnyckeln. Och det hade jag gjort då jag kom hem från jobbet igår.

Men när jag skulle åka till jobbet imorse var det som om någon låst fast växelspaken i backläge för jag kunde först inte rubba den. Att backa gick bra. Inga missljud och inga andra symtom heller. Men att lägga ur backen tycktes hart när omöjligt.

Så jag backade typ en meter och lät sedan Madame Citroen rulla tillbaka (min P-plats har lite nedförsbacke) ett par gånger och så tog jag i för kung och fosterland i växelspaken och plötsligt släppte järngrepppet och när jag rört lite på spaken kändes allt som vanligt igen. Så jag tog Gud i hågen och körde till jobbet med hjärtat i halsgropen.

Där såg jag till att lägga i friläge innan jag drog åt handbromsen och satte i motorvärmarkabeln.

När jag sedan skulle åka hem så kärvade spaken rätt mycket i början men det släppte fortare än på morgonen. Möjligen beroende på att där är strömmen på hela tiden så motorn var varm liksom kupén. Så kanske kylan kan ha haft med saken att göra. Men bara för en vecka sedan var det ju -20 ute och då hade jag inga såna problem.

Kanske är det för lite olja i växellådan... Men vart ska den i så fall ha tagit vägen för det finns inga spår efter läckage där bilen stått. Mystiskt men det lär väl visa sig med tiden. Man blir ju livrädd för växellådsras är inget jag har råd med nu. Och förresten är det väl ytterst tveksamt om man kostar på det på en snart 17-årig Citroen C5.

Begagnat från nån skrotfirma kostar de från en tusenlapp och uppåt men den ska ju monteras också och det lär väl knappast vara särskilt enkelt... Eller billigt, för den delen.

Annars... så är det idag hundra år sedan kvinnlig rösträtt av samma styrka som männens infördes i det här landet. Jag kan tycka att det är lite skämmigt att Sverige var sista landet i Skandinavien med det. Här går många svenskar omkring och känner sig stolta och tror att vi är lite av ett föregångsland när det kommer till jämställdhet och så var vi sämre än både Norge, Finland och Danmark.

Ett annat jubileum detta år är att min hemstad fyller 400 år i år. Jämngammal med Göteborg så han hade full huggning det året, Gustav II Adolf. Men jag har för mig att man redan under 2020 beslutade att skjuta upp firandet ett år. På grund av...? Ja, just det!!! Den där förbannade pandemin!

Ska inte orda mer om den mer än att jag bjuder på en ny Jacke Sjödinare...

Äh, vad f-n, ni får en till! Jacke Sjödin gånger elva i nästa klipp..

Hoppas att dessa två alster livar upp tillvaron åt er en aning, kära ordbrukare i Åhus, Bastuträsk, Öregrund och på Tjörn. Med tanke på mörker, kyla, snö, pandemi och Januari. Det mest positiva med denna månad får väl anses vara Donald Trumps avgång. Men det räcker liksom inte...

Vi ses! När andan faller på...

 

skogsnuvan

29 januari 2021 18:17

Januari en jävla månad utan något positivt att säga. Det är kallt nu igen 27 grader och det ser inte ut att bli bättre. Februari är inte bättre för mig. Tandoperation och två läkarbesök och besiktning av bilen. Vad mer kan man säga. Skit som vanligt.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

29 januari 2021 18:25

Februaris enda försonande drag är väl att den ?bara? har 28 dagar...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...