"Ont i ryggen? Karlsson har ju för fan ingen rygg! Karlsson har ju bara en sena som håller arslet uppe!"

Så hade han säkert sagt, min gamle fanjunkare från lumparåret på LV5. Det sa han nämligen alltid om någon klagade över ont i ryggen.
Om du som läser är under 45 år så vet du kanske inte vad en fanjunkare är för något. Men det var en militär grad där klantskallarna som inte dög bättre till hamnade efter att de varit sergeanter ett antal år. Det fanns ett vägval för sergeanterna. De som hade lite skalle kunde studera vidare på någon militärskola och sedan bli fänrik, löjtnant, kapten o.s.v

Men så fanns det ju de där som inte hade nog mycket bakom pannbenet för högre studier eller var för lata. Dessa blev fanjunkare. En grad där man stannade tills avsked, pensionen eller döden befriade en.

Förutom general så var det den enda graden varifrån ingen avancerade uppåt. Många av dem var självklart dugliga på sitt jobb men några fanns det nog på varje regemente som gjorde att folk fattade varför graden hade ett löjetss skimmer över sig. Det var alltså oftast inte de skarpaste knivarna i lådan som blev fanjunkare.

Så graden togs helt bort liksom andra grader gjort genom åren och jag har hört sägas (förmodligen ytterligare en drift med dem) att det var fanjukarna själva som ville få bort idiotstämpeln. Att de t.o.m fick svårt att låna pengar i banken då de berättade namnet på sitt yrke.

Nu var det ju egentligen inte alls det jag skulle skriva om utan som rubriken antyder - ryggjäveln. Genom mitt vuxna liv har jag, av och till, drabbats av ryggbesvär. Oftast har det berott på någon händelse som jag kan identifiera men den här gången small det bara till. I förrgår på eftermiddagen blev jag stående hållande mig i diskbänken i köket och kom ingenstans utan outhärdliga smärtor. Det släppte efter ett par minuter och resten av dagen kände jag inget mer.

Men igår morse när jag vaknade var min högsta önskan att få hem en lyftkran som kunde få upp mig ur sängen.

Inte så muntert att vaka av att man borde varit på toa för länge sedan (både nr 1 och 2) men inte kunna komma upp.

Med tur och tålamod löste det sig och jag kunde, med en hel del jämmer, ta mig till badrummet och slå ner ändan på "tronen". Då kostade jag på mig en lättnadens suck medan jag konstaterade att det var i sista momangen.

Sen uppstår ju problem för varje steg för att komma upp och ta sig därifrån också. Att torka sig därbak är inte så jävvla lätt alla gånger, kan jag säga. Det lyckades dock liksom att åter komma på fötter.

Linkande och gnällande struttade jag runt och letade min, just då, käraste ägodel - värmedynan. Men det var först för 3-4 timmar sedan som jag hittade den.

På den har jag legat sedan dess, med högsta värmen på. Och visst hjälpte det. Det gör det alltid. En stund. Men jag vet ju sen förr att det behövs ett antala liggningar på den innan det blir bra igen.

Jag har ett protokoll att skriva om jag vore säker på att jag kan skrapa rutorna rena på Madame Citroen. Kanske chansar jag och försöker om nån timme eller så. Chefen gav ju sin nådiga tillåtelse att jag fick göra det under helgen och jag tjänar ju nästan det dubbla på de timmar det tar så det lockar.

Likaså skulle jag ha kört ett pass på gymmet men det är ju bara att fetglömma. Det får vara tills jag är återställd.

Inte har jag någon matlust heller och på nåt sätt får jag för mig att det hänger ihop med ryggontet. För en dryg timme sedan mindes jag att jag hade ett par skivor gravlax i kylen. Då mindes jag också att jag inte ätit en enda smula förut idag. Jag var inte hungrig då heller men hasade mig ändå till köket och bredde lite smör på två bitar rågrut att lägga under laxskivorna. Hovmästarsås fanns det också så det blev en god om än liten brunch.

Sådärja, nu har jag beklagat mig och kan kanske intala mig att någon läser och tycker lite synd om mig. Och därmed återgår jag till värmedynan. Ha en fortsatt fin helg, kära ordbrukare runt om i världen!

 

skogsnuvan

19 december 2017 12:50

Vilket elände. Alla som haft ryggskott vet hur jäkligt plågsamt det är. Hoppas det går fort över nu till jul och allt. Håller tummarna för ett snabbt tillfrisknande.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

19 december 2017 19:11

Tack! Jag trooor att det börjar ge med sig. Lite bättre idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...