Sverige har förlorat en kompis. För det var väl det han var, Janne "Loffe" Carlsson, hela Sveriges rolige polare. Jag kan tänka mig att om han gick ut på krogen i Sthlm (eller var som helst i Sverige) så hittade han genast människor som betraktade honom som en gammal vän.

Vem och vad var han egentligen?

Ingen lätt fråga att svara på för faktum är ju att han under sitt yrkesliv gjorde så många olika saker att ganska få egentligen har koll på det.

Mitt eget första minne av honom var när jag skulle besöka en skolkamrat runt 1970. Då stod en bil med släpvagn på gatan utanför grannhuset och på släpvagnen stod det "Hansson & Carlsson". Dem kände jag till och visste att trummisen (Janne) var en rolig prick dessutom. Jag visste också att i huset där bilen stod bodde en lärare på min skola. En äldre lärare som gick i pension något år efter. Som dessutom på den tiden var svärfar till "Loffe".

Men han hade ännu inte blivit "Loffe" för svenska folket då utan det dröjde ett par år då han spelade den rollen i TV-serien "Någonstans i Sverige".

Vid det laget bodde han i samma villaområde utanför Sthlm som min faster med familj och de berättade, efter att ha träffat honom på diverse fester och evenemang att han bara spelade sig själv. Det var sådan han var i verkligheten.

En glad spelevink som ville få alla omkring sig att må bra och vara glada.

Han syntes mycket i TV därefter. Hade egen lördagsunderhållning som toksågades av kultureliten men älskades av de breda massorna som vi kallar "vanligt folk". Och det var ju såklart för att han var som vi. Han personifierade nog uttrycket "vanligt folk".

Men han gjorde annat också. Seriösa roller framför allt i SVT;s filmatiseringar av Stig Claessons berättelser. På palmblad och rosor och Vem älskar Yngve Frej för att ta några exempel.

I svenska folkets hjärtan lär han dock bli ihågkommen som underhållare först och främst. Samt för sina roller i Repmånad och Göta kanal.

Så... Vila i frid, kompis! Hela Sveriges rolige polare som var så mycket mer än bara en lustigkurre. Jag hoppas du får cred för den seriösa sidan  också. Om du inte fick det under din levnad.

 

skogsnuvan

31 augusti 2017 17:09

Om det finns en himmel så är det nog självklart att änglarna får det roligt och sitter på sina moln och tokskrattar när Loffe roar dom. Det var en helt igenom härlig människa

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

31 augusti 2017 17:26

Ja, du har alldeles rätt. Det framgick, om inte annat när han deltog i "Stjärnorna på slottet". Och just därför försökte jag teckna ett porträtt av honom skrivet med stor respekt. Just för att finkulturens representanter rynkar på näsan åt såna som han.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...