Det har gått en vecka och i världens bästa land (enligt dess politiker) börjar så smått eftertankens kranka blekhet att göra sig påmind. Trump själv har backat från en del av det han sa i valrörelsen. Men även hans bittraste motståndare börjar dra öronen åt sig när journalisterna frågar om de löst sin enkelbiljett bort från Trumps rike.

Njae... det var väl kanske inte riktigt så vi menade, säger de.

Och det är kanske bra det. Kanske lika bra att ingen ny Berlinmur byggs (mellan USA och Mexico). Kanske lika bra att Cher stannar där hon är. Innan valet nöjde ju inte hon sig med att säga att hon skulle lämna USA i händelse av vinst för Donald utan hon skulle ju lämna jorden och flytta till Jupiter.

Fast egentligen kanske det var det smartaste att säga för alla fattar ju att det inte är på allvar eftersom det inte bara är att köpa biljett och sätta sig på skytteln till Jupiter.

Själv längtar jag varken till Jupiter, Mars eller ens månen. Vad skulle jag där att göra? Det finns ju inget där! Utom sand och berg och dalar. Och vill jag se hur jorden ser ut från rymden så finns det ju redan bilder att titta på som satelliterna tagit sen många år.

Nåja, ETT har jag i alla fall klart för mig nu när dammet från valrörelsen har lagt sig. Att för de allra sämst ställda i det där jätterika landet så kvittar det lika om presidenten är man eller kvinna, svart eller vit, lång eller kort. De får ett h-e i fyra år till oavsett vem som regerar. Och efter det får de ett h-e i fyra nya år. Så länge de lever.

Det tycks vara där som här att det är den undre medelklassen som är villig att testa vad som helst om det innebär en förändring mot det man haft i nästan alla tider.

Min sista natt slutade imorse så dagen har delvis ägnats åt sömn. För andra gången i följd har sömnen funkat riktigt hyfsat i samband med mina nattskift. Förutom att jag kanske steg upp lite för tidigt idag (elvatiden).

Men det har min kropp skaffat sig kompensation för genom att helt enkelt somna sittande 3-4 gånger både här vid datorn och framför TV;n där jag satt ett slag förut.

Ledig och ledig, förresten... Imorgon och på torsdag ska jag iväg en timme eller två på möten som jag är kallad till och på fredag har skiftlaget APT i fyra timmar. Ännu har jag inte bestämt om dessa tre tillfällen med övertid ska gå till att stärka upp decemberlönen eller att samla komptimmar till de där dagarna (som jag vet kommer förr eller senare) då jag är så trött på min arbetsplats att jag bara vill därifrån.

Extra pengar till jul är förstås aldrig fel. Särskilt i år när jag nu skaffat mig en bil vars fordonsskatt ska betalas i december också (dryga 2 lax). Men å andra sidan kan de ju inte beskatta ledighet än så länge så det frestar också.

Tvättstugan har jag också hunnit med även om jag var sen igång. Detta på grund av att jag somnade här på datastolen och sov i säkert 2 timmar. Och när jag ska hänga den första laddningen i torkrummet så startar inte den förb... fläkten som blåser tvätten torr. Det blev att gå upp och leta fram numret för felanmälan.

Men... de stängde klockan 16 och öppnar igen klockan åtta imorgon så jag började ställa in mig på att stiga upp vid sextiden och hoppas på att tvätten torkat då. En granne hade ju bokat imorgon förmiddag.

Men så kom jag på att såna där mackapärer brukar ju ha en automatsäkring som man kan återställa när de trilskas så jag skyndade mig ner för att leta reda på den. Nu var det inte den som stoppat fläktarna utan någon dum jävel hade slagit av huvudströmbrytaren till torkanläggningen. Jag har bott här i snart sex år och DET har aldrig hänt förut!

Men... so what? Nu är tvätten både ren, torr och uppburen samt inlagd i skåp och lådor så jag försöker se det som om jag fick tillfälle att lära mig något. Bra dock att jag aldrig hann ringa jourvaktmästaren och förorsaka dem en onödig utryckning för att slå till en enkel strömbrytare.

Till er, kära ordbrukare i Obbola, Lennartsfors, Karlholmsbruk och Misenträsk önskar jag därmed en underbar natt tillsammans eller var för sig. Ha sedan en alldeles fantastisk onsdag!

Förr eller senare lär jag dyka upp igen. Som en ubåt. När ni som minst anar det...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...