Jargongen på min arbetsplats är stundtals ganska rå. Skulle gissa att många som aldrig vistats i såna miljöer skulle bli förskräckta om de hörde vad folk kan häva ur sig till varandra och ändå fortsätta att stå på ganska god fot med varandra ändå. Jag har ju jobbat extra idag och därigenom flyttat upp ribban för oktoberlönen en aning. Imorse då jag hade stämplat in och satt mig med kaffekoppen i väntan på att få veta vilka arbetsuppgifter som väntade dök en tidigare nära arbetskamrat upp som även han var på "fel" skiftlag. Han log ett lite snett leende och sa; "Jaså du, gubbjävel, du är också ute och horar!"

Och... tja, kanske man kan säga att jag säljer min kropp till företaget men jag föredrar att se det som att det är min arbetsinsats jag säljer. Så jag svarade nåt standardsvar att med den lön vi har så måste man ju extraknäcka lite för att få ihop till grötsaltet.

På mitt eget skiftlag finns bland många andra en man med iranskt ursprung (som dock bott här sen innan han kunde gå) och han har inga som helst problem med att hans pursvenske polare kallar honom för kebabhyvlare, kamelfösare eller ökenrövare. Det låter elakt och visst ogillar jag annars den sortens epitet på medmänniskor. Men mellan dessa två är det inte tal om rasism eller diskriminering. Den Iranfödde har visserligen inte lika starka ord då han ger igen men ger igen gör han så fort han får chansen.

I min ungdom, då jag var ny på fabriken, fanns en förman som vi kan kalla Nisse för så hette han. Nisse hade en förmanskollega på skiftlaget som en dag däckades av svårt ryggskott. Och eftersom Nisse innerst inne var en godhjärtad man sa han till sin fru att de skulle gå hem till kollegan och låta honom låna deras värmedyna som brukade hjälpa mot onda ryggar. Så med frugan i släptåg ringde Nisse på hos kollegan och då kollegans fru släppt in dem gick Nisse in i deras sovrum där mannen låg, oförmögen att ta sig ur sängen. Nisse slängde värmedynan på mannens mage och sa: "Här har du din jävel! Blir inte ryggen bättre på några dagar så kan kärringen din ringa mig så kommer jag hit och slår ihjäl dig så du slipper plågas!"

En annan gång hade Nisse fått in en semesterersättare som han var väldigt missnöjd med. Då tog han med sig den unge killen ner i fabrikens källare och pekade på en betongpelare.

"Ser du pelarjäveln där borta", frågade Nisse och grabben nickade. Nisse spottade på golvet innan han fortsatte.

"Ta av dig hjälmen då och så springer du allt vad dukan med skallen före rakt in i den! Då kanske skiten i ditt huvud faller på plats så du blir lite mindre korkad!"

Kan det vara DET som kallas "management by perkele"?

Nåja, ett dagskift gjort - två kvar. Idag blev ju faktiskt ganska lättförtjänta pengar för jag hamnade i en gaffeltruck med både fungerande AC och radio där jag bland mycket annat fick höra att Finlands statsminister sagt att han var villig att upplåta sitt hem till flyktingar. I Storbrittanien (som annars inte tagit emot så värst många flyktingar från krigets fasor i Syrien med flera länder) växer fram en opinion för att ta ett större ansvar.

Säker är jag väl inte men jag trooooor att bilden av den lille döda treåriga pojken som flutit iland i Bodrum, Turkiet kanske håller på att svänga opinionen i Europa. Kanske dog den lille stackaren inte helt i onödan ändå!

Kanske talar vi, om några år, om honom som martyren som öppnade Europas ögon för det fruktansvärda som de flyr ifrån. Jag önskar så att han fått leva istället och uppleva allt det roliga som en människa kan få vara med om men när det nu är som det är så får jag kanske hoppas på martyrskapet ändå.

Sverige förlorade kvällens EM.kvalmatch på bortaplan mot Ryssland och min ryske arbetskamrat lär vara lite extra odräglig både imorgon och några dagar till. Men ryssarna vann helt rättvist, det var de som skapade mest och som spelade den bästa fotbollen. OCH... gjorde mål. Det är ju DET som räknas!

Nu ska flitens lampa släckas här och jag ska krypa i säng och vänta in John Blund så jag orkar upp innan vår herre ens fått på sig kalsongerna imorgon bitti. Ha det gott, kära ordbrukare! Vi ses igen! Förr eller senare...

http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/89007

God förmiddag, kära ordbrukare! TV är liksom inte som TV var förr, det har t.o.m jag insett. Inte är det så ofta jag tittar på nyhetsmediernas egna nät-TV-produktioner men klippet ovan tackar jag Aftonbladet för från djupet av mitt hjärta. Professor Hans Rosling är en fantastisk människa som jag glatts åt i TV många gånger. Men han måste vara den ultimata mardrömmen för skjutjärnsjournalister som försöker sätta honom på det hala. Han biter huvudet av dem lika skoningslöst varenda gång. Hör bara hans slutreplik när han talar om för reportern att saken inte behöver diskuteras; "Jag har rätt och du har fel!"

Vi behöver fler som han på jorden. Jag skulle vilja se honom debattera med t.ex Jimmy Åkesson. Han skulle säkerligen göra slarvsylta av både honom och vilken politiker som helst.

På begäran från vännen "Skogsnuvan" i kommentar till förra inlägget kan jag rapportera att kängurubiffen smakade alldeles utmärkt. Köttet var mörkt som en oxfilé och då jag tog det ur vakumförpackningen föll bitarna isär, liksom delade sig. Så jag trodde att det skulle bli så även efter tillagning. Men så var det inte.

Det var lite tufft att skära men inte svårt att tugga, Inte segt alltså. Kompakt var ordet som kom upp. Och smaken var inte helt olikt nötkött. Annars hör man ju ofta från folk som ätit nåt som inte ät vanligt hos oss att "det smakade som kyckling ungefär". Men känguru smakar alltså inte kyckling alls utan mer åt ko-hållet. Ser jag det igen så är det mycket möjligt att jag köper.

Friveckan lider mot sitt slut. Än en gång kortar jag av den med att jobba övertid imorgon åt mitt favoritskiftlag (vid sidan av det ordinarie som givetvis är det bästa). Erbjudandet kom igår och innefattade även denna dag men jag kände att jag behövde en fridag till. 

Nu ser det ut att skina upp lite utanför fönstren här så jag ska försöka släpa mig ut för lite fysisk rörelse i promenadform. Ha en festlig fredag, kära ordbrukare, i Vattlång, Viggbyholm, Malmköping och Karesuando!

Vet inte om den är ny eller om jag missat den. Men låten i youtubeklippet nedan hörde jag på nattradion i söndags natt och föll som en fura. En ganska enkel låt egentligen men det är rösterna som skapar magin. Att Bosse Sundström är en bra sångare visste jag, gillar många av Bo Kaspers låtar.

Men underbara Frida Andersson med sin vackra röst och vackra finlandssvenska dialekt är en nyare bekantskap för mig. Jag hade hört hennes version av Lundells mästerverk "Jag saknar dej" (Länkar ut den också på samma gång), en låt jag nog aldrig trodde att jag skulle gilla med någon annan än upphovsmannen.

Lyssna och njut av Bo Sundström och av Frida Andersson gånger två, kära ordbrukare!

Och så, Fridas tolkning av Lundells bitterljuva "Jag saknar dej"...

"Som om min själ har gått ifrån mej för att vara hos dej, så saknar jag dej..."  Det är så man ryser av välbehag av denna ljuvligt vackra text. Nästan så att man kan se den där "gaslågeblå" himlen över Västerbron framför sig. Och Fridas vackra röst gör ju inte saken sämre.

Jag tror vi behöver lite sånt som är vackert nu då sommaren övergått i höst. Åtminstone rent almanckmässigt är det ju höst då augusti tickar undan och september är här. Och det märks. Borta är augustivärmen och shortsvädret. 

Bara 12-13 grader här på Sveriges midja så nu får man ta de långbenta brallorna till heders igen.

Dagen inleddes med en stadig IKEA-frukost. Och det var inte utan att jag höjde på ögonbrynen då jag såg att de höjt priset IGEN.

För ett år sedan kostade frukostbuffén 29 kr för den som hade Familykortet. Den första januari höjde de till 39 och nu har de slagit på en tia till. Var ska detta sluta, månntro?

Nåja, det är ju fortfarande billigt och trevligt sällskap hade jag också i form av min tama husmekaniker och hans granne och goda vän Maritta.

Och när vi ändå är inne på mat kan jag ju berätta att idag ska jag laga och äta något jag aldrig smakat förut. För en tid sedan såg jag att Lidl hade Kängurubiffar i sin frysdisk och köpte eftersom jag blev nyfiken. Till dessa blir det stekt potatis och bearnaisesås samt en krispig sallad med fetaost i. Allt för att fira högertrafiken som fyller 48 år i Sverige idag och dessutom spännande att pröva nåt så ovanligt!

Svampturen jag låg och planerade i sängen innan jag somnade igår är uppskjuten till imorgon i förhoppningen att vädret kanske blir lite mindre grått och ruggigt.

Nu hoppas jag bara att mina kära ordbrukare njuter lika mycket som jag av mina små bidrag lånade från youtube.

Ha er en alldeles fantsastisk torsdag i Elverum, Töreboda, Robertsfors och Karlholmsbruk!

Vi ses igen! När andan faller på...