Fredag morgon, startgrop för sista arbetsdagen i veckan om man har dagtidsjobb. Men för mig är det, typ onsdag lunch. Jag är alltså mitt i min arbetsperiod, har två nätter kvar att jobba.

Hur nu DET ska gå till. Men kanske är det lättare att jobba än att sova om nätterna. För sömn har edt inte blivit mycket sammanhängande av de senaste fem eller sex dygnen. Herr Förkylning har hittintills struntat blankt i vräkningsbeskedet jag gav honom. Hans två elaka söner, herr Hosta och herr Rinnsnuva hjälper sin pappa så gott de kan och jag kan tänka mig att de hånflinat gott åt mig medan de turats om att väcka mig om nätterna.

Men eftersom herr Förkylnings två andra barn, fröken Feberfrossa och fröken Ledvärk ändå verkar ha hittat annat att göra än att pina mig så trodde man väl att far och söner också skulle dra vidare. Men så här långt verkar det som om deras familjeråd beslutat att stanna lite längre. I förrgår kväll försökte jag driva ut dem med värme genom att sitta i bastun så länge jag orkade och visst lyckades jag försvaga dem en del. Men jaga bort dem? Nej, glöm det!

Så nu ska det bli spännande att se om jag får igång min bil om ett par timmar när jag ska ut och göra gator och vägar osäkra i trakten. Igår morse tvärvägrade den nämligen. Startmotorn gick ett par trötta varv men sen orkade den inte mer. Som tur var hade min tama husmekaniker just kommit hem från sitt nattskift och ställde upp så att jag kom till mitt skyddskommittémöte i tid. Batteriladdaren fick sedan sitta i under dagen och då jag kom hem indikerade den fullt laddat batteri så då satte jag i motorvärmarkabeln istället.

Jag misstänker att det är universum som startat en jättekomplott mot mig denna senhöst. Att någon illvillig kraft tänkt ut att "Nu ska den jäveln få! Nu skickar vi på honom både förkylning som inte ger sig och bilproblem på samma gång!" Sedan sitter den elake guden där och hånflinar medan han ser min förtvivlan...

Nåja....

Inget är som lite gammaldags hederlig självömkan en gråblöt novembermorgon. Och adlrig ligger den väl så nära till hands som just under denna förhatliga årstid då allt bara blir sämre, mörkare, kallare, dyrare o.s.v

Därmed kanske det är dags att avrunda denna morgondepp innan jag sänker någon av mina högt respekterade ordbrukare ner till samma nivå som jag själv. Nån gång kanske det vänder men just nu är jag rätt säker på att om jag skulle se ett ljus i andra änden av min tunnel så skulle jag i nästa sekund bli överkörd av det expresståg som ljuset kom ifrån. Måhända svårt att tro i stunder som denna men.... DET KAN ALLTID BLI VÄRRE! (Sämre, mörkare, kallare, dyrare etc.)

Som jag sagt en och annan gång förr här; Det är aldrig så jävligt att det inte kan bli värre!
Men... Det är heller aldrig för sent att ge upp!

 

Anna

14 november 2014 11:38

Ursäkta en pytteliten tanke bara, du skulle inte kunna välja en tunnel - där det inte går några tåg. Till exempel. Va bara en liten tanke. Bara. . . :-)

http://kanintevaratyst.bloggo.nu

Göran

14 november 2014 13:46

Du har väl hört den om de tre norrmännen som var ute och letade spår för att jaga. Ole böjde sig ner och tittade noga.
-Det må vare ett björnspår, dette, sa han självsäkert,
Steinar hukade sig också ner och luktade på spåret.
-Nei, dette er ikke spår etter björn, sa han. Dette är spår etter älg.
Då böjde sig även Öystein ner och tittade föraktfullt på sina kamrater.
- Dere har feil, begge to, sa han. Dette är ikke björn og ikke älg. Dette är...
Men längre hann han inte för då kom tåget och körde över dem, alla tre!

 

gun

14 november 2014 13:10

Är det månne dit batteri som gjort sitt tro???
Bilar är ingen billig sparbössa men ett måste.
Önskar dig en trevlig arbetshelg.
gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Göran

14 november 2014 13:42

Ja, så är det nog. Men ännu ska jag nog kunna krama ur lite mer ur det innan jag kostar på nytt.

 

skogsnuvans

14 november 2014 17:44

Inte faan känns det något bättre bara för att det kunde varit sämre heller. Det är väl något som positivitetsapostlarna hittat på. Visst är det typiskt att så fort vintern kommer så börjar allt jäklas. Jag har ingen tröst att ge dig mer än att jag vet precis hur det känns och hur less man blir. Krya på dig i alla fall och vila dig i helgen om du kan

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

15 november 2014 05:35

Tackar för det och ska försöka vila under helgen åtminstone. Nu är jag sjukskriven igen och tänker inte gå tillbaka förrän jag mår bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...