Det är nära nu! Ett enda sketet nattskift på tolv timmar skiljer mig nu från 14 dagars ledighet. Om drygt två timmar sätter jag mig bakom ratten för att transportera matväskan och min kropp till "gruvan" och skiftlag 65;s sista nattskift innan långa ledigheten. Mina arbetsuppgifter ikväll består av truckkörning eller möjligen sidolastare. Det kvittar vilket egentligen eftersom båda dessa fordon är utrustade med radio och fungerande luftkonditionering.

Natten till  idag var en av de lugnaste i hela min karriär, jag gjorde inte många knop ska ärligt sägas. Ändå gjorde jag vad företaget betalar mig för, skötte om 40 st elektrolysugnar som under mitt överinseende tillsammans bör ha producerat i runda slängar 22 ton rykande het aluminum på dessa tolv timmar. Och jag hade sån tur denna gång att det skedde nästan helt utan ansträngning från min sida. Nåmnda ugnar skötte sig själva nästan helt och hållet och uppförde sig exemplariskt. Inte är det vanligt men det händer då och då.

Jag gillar såna arbetsdagar. Jo, för endast såna dagar kan jag känna mig välbetald. D.v.s om jag ställer lönen i relation till arbetsinsatsen. Ju mindre jag svettas och pustar desto bättre betalt är det ju per förbrukad mängd energi ur min kropp. Kommande natt blir garanterat lite mer ansträngande men mödan består mest i att vrida på en ratt, dra i en spak, trampa på gaspedalen samt att hålla mig vaken. Det sistnämnda kan vara nog så svårt.

Och imorgon bitti då jag går därifrån är det alltså två hela veckor tills jag behöver dra på mig arbetskläderna nästa gång. Jag ska visserligen dit minst tre gånger men då för att delta i möten och då slipper man ju byta om från topp till tå så det räknas liksom inte riktigt.

Sommaren har definintivt tagit ner skylten nu, i torsdags morse då jag började jobba var det frost på bilrutorna. Minns inte när jag senast behövde använda isskrapa i september. Om det ens har hänt.

Så nu är det bara att försöka njuta av det lilla som barmarksperioden har kvar att erbjuda innan nejden bäddas in i en halv till en meter snö och polarkylan biter en om man vågar sticka näsan utanför dörren. Det lär bli en eller annan tur till mina hemliga platser i skogarna runt gränsen mellan Medelpad och Hälsingland och samla ihop lite mer trattisar så man kan njuta av dessa under kalla mörka vinterdagar.

Sen tänkte jag bjuda er på en länk till en bloggkollega. Nej, föresten, det känns förmätet att kalla mig kollega med en skribent som han. Så vi säger att ni får en länk till en blogg jag gillar.

Jag har tidigare berättat här att jag lånat ordet "ordbrukare" av min favoritkåsör i AB på 80-talet, Åke Cato (känd även från Nöjesmassakern m.m.) För en tid sen googlade jag hans namn och upptäckte att han har en blogg som är aktiv och som jag sen dess regelbundet läser med nöje. Så varsågod; http://acato.wordpress.com/

Jag tackar härmed Åke C för ordet ordbrukare som jag brukar kalla min läsekrets. Ett annat sånt där Cato-ord är "Bokstavsskötare". Och det skulle väl kanske vara jag då... Eller?

Nåväl, nämnda samling läsare tillönskas härmed en angenäm fortsättning av denna kommunalgrå söndag. Själv ska jag ta mig nåt lätt att äta eftersom vi ska käka hämtmat på jobbet framåt niotiden ikväll. Asiatiskt, tror jag att det blir den här gången. (Typ; "Fyra små råttor" eller nåt)

Sköt om er i Laxå, Gäddede, Eslöv och Tanumshede. Eller var ni nu råkar bo.

 

Gubbfan

29 september 2013 20:24

Jag får verkligen tacka för länken till Åke Cato.
Jag höll på att skriva: Man får verkligen.... men eftersom jag en kort stund innan läst om detta man istället för jag på en av Catos betraktelser besinnade jag mig.
Men tack för länken i alla fall
Den har berett mig stort nöje eller vad nu V-gurra egentligen sa.

http://Gubbfan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...