Vi på "gruvan" brukar kalla våra friskift för frivecka eller långledighet. Men den ledighet som tar slut idag var årets kortaste. Sexskiftets baksida att man får offra en 14-dagars ledighet på sommaren för att efter eller innan få ett 24 dagars substitut för vad vanligt folk kallar semester. Det blev alltså bara 4 dagar den här gången och nu är det dessutom över. Imorgon bitti är det dags igen...

Men den sista dagen på denna miniatyrledighet blev i alla fall rolig och minnesvärd. Jag har varit på släktmiddag i min mosters sommarstuga. Så gott som hela den lokala släkten var samlad plus kusinen från Västervik som jag normalt sett träffar ungefär vart 4;e eller 5;e år. Men hon var inte den stora begivenheten utan en annan kusin som jag inte träffat sen jag var 10-11 år. Och det var ju en stund sen..

Han är jämngammal med min enda kvarlevande moster och därmed 20 år äldre än jag och bor sen 25-30 år i USA. Vi bär samma förnamn och när jag var liten hände det att vuxna skojade med mig och sa att jag fått det namnet för att min mamma hoppades att jag skulle bli lika snäll, vänlig och skötsam som han.

Så blev det kanske inte även om jag väl skött mig ganska skapligt under större delen av mitt liv.

Och min nu drygt 70-årige amerikakusin var sig faktiskt ganska lik. Han hade med sig sin ena dotter och hennes man och barn och skulle visa dem sina barndomtrakter. De hade haft roligt då han skulle översätta namnet på samhället utanför stan där han växte upp, Matfors. De kom fram till att det blev Food-stream på engelska och hans svärson hade skrattat länge åt det.

Timmarna rann fort undan och nu ska jag snart kolla om bilderna jag tog på hela gänget med barn och allt blev bra. God mat och trevligt sällskap är ett suveränt sätt att må bra kan jag än en gång konstatéra. Många minnen och många skratt blev det och de amerikanske barnen lekte hur bra som helst med sina nyfunna svenska tremänningar fast de inte kunde kommunicera med ord.

Så samla ihop era fastrar, kusiner, bryllingar och buksvågrar och ställ till ett hejdundrande släktkalas, kära ordbrukare. Än är det mycket kvar av somamren så passa på medan klimatet tillåter utomhusaktiviter i Säffle, Koskullskulle, Brattfors och Gamleby. Vi ses! När andan faller på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...