Ett gott råd till alla därute som är som jag och försöker att inte känna efter så mkt... Börja lyssna på din kropp! Jag gjorde inte det i tisdags när jag halkade omkull på väg till bilen och jobbet. Jag landade på vänster fot och kände att nåt gick sönder i den.

MEN.... Jag TOG mig ju upp och in  i huset! Och jag KUNDE ju röra på foten....

Dessa två saker räckte just då för att jag skulle bestämma mig för att den skulle självläka. Men jag hade fel! Jättefel!

Jag ringde givetvis akuten och rådgjorde med dem  men de sa att eftersom jag kunde röra foten var det antagligen ingen fara. Högläge, Alvedon och vila ordinerades samt besök hos vårdcentral om det blev värre.

Men det blev inte värre, tyckte jag. Så jag härdade ut tisdag och onsdag. Men när jag vaknade i torsdags var foten mer blå än hudfärgad och det gjorde rejält ont. Så efter att ha kört sonen till hans mamma åkte jag till akuten. Där en ung men barsk sköterska informerade mig att eftersom jag hade gått "fel väg" d.v.s inte via vårdcentralen skulle jag straffas genom att placeras absolut sist i prioriteringsordningen.

Så jag väntade i väntrummet med svåra smärtor i drygt 2½ timme innan jag äntligen fick träffa doktorn.

Brutet skenben och vadben löd  diagnosen efter röntgen och jag fick veta att "du skulle ju ha kommit direkt"... Behöver jag säga vad jag tänkte???

Så nu ligger man här, inlagd med gipsad fot i väntan på att svullnaden går ner såpass att de kan operera mig. Sen väntar sex veckor i gips och hur jag ska klara vardagen därhemma då orkar jag inte ens bekymra mig över just nu. Men det lär väl lösa sig på nåt vis, tänker jag.

Jag kan dock konstatera att, precis som sist jag låg på sjukhus för 9 år sen, så är personalen som jobbar här en samling fullkomligt enastående människor. Om det finns några som förtjänaar både bragdguld och alla priser som finns så är det dessa "vårdens änglar". Härmed startas deras fanclub med mig som ordförande!

Ska alltså ligga här och ta det lugnt ett tag nu. Så ni av mina läsare som eventuellt har mitt nr får gärn ringa o prata bort en stund.

Återkommer kanske senare under dagen! När frukosten är klar och ronden har gått!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...