Igår skrev jag om "Inte Jag". Det föranledde en av mina kära vänner och läsare att kommentera och väcka min inspiration att spinna vidare lite på hennes tråd.

Så idag tänkte jag prata lite om begreppet "snart"!

Finns det nåt mer svävande i vårt språk?

Får ofta det ordet till svar då jag föreslår nåt av mina älskade barn att göra nåt som behövs eller kanske t.o.m är viktigt och nödvändigt men som de inte har så stor lust att göra. I alla fall inte just då!

Snart kan betyda "om 5-10 minuter", imorgon eller om några veckor, månader eller år. Om jag t.ex tycker att en hög med smutstvätt bör flyttas från golvet på övervåningen till tvättstugan och tunnan för smutstvätt får jag nästan alltid "snart" till svar. I det fallet kan det ibland betyda "om ett par dagar" och ibland "gör det själv om du vill ha det gjort i år!"

Ett annat exempel kan vara att jag säger till min yngste att han måste avsluta sina oerhört spännande aktiviteter med min dator. Om jag alls får nåt svar är det oftast "snart" eller "vänta lite" (som betyder exakt samma sak). Sen spelar det ingen som helst roll om jag väntar 5 minuter eller 3 timmar - han har ändå inte hunnit avsluta när jag kommer uppför trappan. Och blir dessutom ganska irriterad när jag påminner om att jag faktiskt HAR sagt till för längesen så han haft gott om tid på sig att göra klart.

Det sitter nån sorts naturlag i vägen för dessa och många andra exempel!

Är det jag själv som lärt dem detta? Jag har försökt rannsaka mig själv ärligt för att se om jag kanske själv använt de där begreppen på samma sätt och därmed "lagt ribban" men kan inte för mitt iv komma ihåg det.

Eller är det kanske en fas i utvecklingen? Ett steg på vägen mot perfekttion! Eller nåt....

Och sen kommer ju nästa steg - och DÄR erkänner jag att jag nog gått före med dåligt exempel.

Jag talar om "Javisst ja! Jävlar, det glömde jag!!!"

Där är jag säkert mycket värre än barnen! Hur ofta får man inte yttra de orden bara för att man låtit hjärnan syssla med trevliga saker som dagdrömmar eller bara ren avkoppling istället för att noga memorera allt det där som alla förväntar sig att man kommer ihåg?

Vilket osökt leder oss in i nästa fas - "Tja, man är ju inte mer än månniska!"

Visst är det härligt att man kan alltid hitta ursäkter för sina fel! Några är ännu duktigare på det än andra men vi gör det alla NÅN gång!

Tack för inspirationen, Hjördis! Du är en klippa!

Nu ska jag sova så jag orkar jobba övertid i portvakten imorgon och på torsdag. Ska lägga mig snart! Sen..... Om jag inte glömmer... Man är ju inte mer än människa! Godnatt kära ordbrukare!

 

Hjördis

31 mars 2009 23:06

Nu skrattar jag så gott att ungarna skriker åt mig:"Men sluta att skratta mamma!"
"Ja snart!"
Tack för ännu ett lysande inlägg!

 

Catten

2 april 2009 17:29

För att inte tala om det underbara fenomenet "jag ska bara".....som jag nu, när jag sitter här och läser bloggar istället för att roa mig i tvättstugan :(

 

Tant Grön

25 april 2009 12:25

Ack ja, så sant det här...

http://agronomefilosofa.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som de flesta av mina trognaste ordbrukare redan vet så funderar jag en hel del över likheter och skillnader mellan Sverige förr och nu, mellan Sverige och världen. Och då framför allt skilnaderna mellan oss och USA. Och jag vill, för död och pina,...

Nästan nyss var det vinter. Sen kom våren smygande på tårna men motades ut av senkommen snö igen. Som inte stannade så länge utan försvann på några dagar. Men man hann knappt ens njuta av våren för de senaste tre dagarna har vi haft nästan sommarvä...

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...