"Här är den sköna sommaren som jag har lovat dig!" Så lyder slutraden i Everts visa. Jag låter sonen, Sven-Bertil, stå för sången. Helt enkelt därför att jag tycker han gör det så mycket bättre än sin far.

Full av beundran är jag för Everts livsverk, hans sätt att måla vårt land i ord och toner. Däremot minns jag att jag redan som barn ofta undrade vem som lurat i honom att han var en sångare.

Han skrev alltså mycket bättre än han sjöng, enligt min mening! Och hans musik kommer att fortsätta att spelas och sjungas i alla tider som kommer. Det är inte alla förunnat att bli så odödliga.

Igår berättade jag ju om min midsommarhelg men den var ju inte helt över för att jag klev ur sonens bil och gick in till mitt när vi kom hem.

Nej, innan jag kunde slå mig till ro måste jag ju hämta hem "lilla frugan" som min gode vän Hans ibland kallar Thea.

Så efter en snabb dusch och klädbyte satte jag mig i Madame Citroens njuka famn och körde de dryga fyra milen till byn Norrhassel för att hämta hem min fyrbenta sambo.

Tänkte en del under resans gång och hoppades att hon upfört sig ordentligt så man kanske kan anlita P-A fler gånger som hundvakt när jag behöver.

Men den oron var då helt obefogad för de hade blivit så förtjusta i varandra att han nog gärna hade behållit henne i några dagar till om han hade fått.

Och även om Thea blev överlycklig att se mig så märkte jag att hon tvekade lite mellan oss då vi gick emot bilen för att åka hem till oss.

Och under kvällen i förrgår fick jag flera sms från P-A där han berömde hennes kärvänlighet och hennes kelsjuka. Hon vill ju liksom vara nära så mycket hon bara får.

Så det känns bra att även den biten utföll till belåtenhet.

Jag började dagens skrivarövningar med Everts "Här är den sköna sommaren" och till det fanns det ett skäl.

Det är nämligen så att nu  har verkligen sommaren slagit ut i full blom här på Sveriges midja. Solen gassade fråån klarblå himmel hela dagen igår och om man får tro SMHI ska det bli lika illa idag. 29 grader i skuggan mitt på dagen igår och det lär upprepas idag.

Då är jag glad och tacksam att jag inte längre behöver vistas och arbeta i en av Sveriges absolut varmaste arbetsplatser. Där man, sommartid, måste ändra hela sitt beteende och sina vanor för att ens orka med.

De som jobbar kvar lär ha 50-60 grader inne i fabriken och medan arbetena utförs är det ju oftast med skyddsluckorna borttagna och strålningsvärme från en nästan tusenngradig smälta i ugnarna.

Då gäller det att stå mitt i kläderna, som jag brukade skämta om det på den tiden jag jobbade där.

Och då snackar vi dubbla lager kläder. Långkalsonger och tjocka strumpor plus arbetsbyxor och jacka eller skjorta utanpå. Och det är faktiskt inte så tokigt som det kanske låter för den som inte sett fabriken inifrån.

För skyddskläderna är gjorda av kraftigt flamsäkert tyg som man bränner armar och ben på när de blivit uppvärmda. Så då har man ju faktiskt nytta av de där långärmade och långbenta underkläderna.

Men som pensionär klarar man sig ju gott med shorts och en tunn kortärmad sommarskjorta.

Nåja, blir det alltför svettigt får jag väl söka mig ner till havet en stund. Där brukar det oftast blåsa lite från Östersjön så man får lite svalka.

Nejdå, jag klagar inte. Tvärtom försöker jag ju tänka att det kunde ha varit så mycket värre. Och jag vet ju att det kommer en november, en januari och februari om bara ett halvår och då lär man längta tillbaka till dagar som idag.

Tittade sn stund på Allsången från Skansen igår, Det är ju annars inte precis nåt favoritprogran för min del men jag tyckte ifjol att Pernilla gjorde ett bra jobb som programledare. Det gjorde hon godkänt även igår, tyckte jag.

Därmed ska jag gå ner i källaren och hänga upp dagens andra laddning tvätt innan jag tar ut "lilla frugan" på morgonpromenaden för att sen laga till nån sorts frukost. Kanske blir det shakshuka för de sista två tomaterna kändes lite väl mjuka igår kväll. Men till Shakshuka duger de nog.

Ha nu en fantastisk onsdag,  kära ordbrukare i slott och koja i vårt avlånga land! Det är jackpot på V(& idag, såg jag. Så endera totar jag kanske ihop ett litet system själv eller så får Harry Boy förtroendet att göra det åt mig.

Vi ses!