Lördag råder över Sverige och världen. Dagen innan EU-valet. Och det blir nog så att jag går och röstar på själva valdagen. För helt och hållet har jag ju inte bestämt mig ännu.

Det enda som är tvärsäkert är att inget parti ur Tidötrojkan är aktuellt för att få min röst.

Ska jag vara ärlig så har jag röstat varje gång sen jag blev gammal nog att få göra det. Och till riksdagen alltid på samma parti. Till kommun och landsting/region har jag gjort annat val några gånger men alltid samma parti när det handlar om hela Sverige.

Nu handlar det om Eurpaparlamentet och jag kan inte precis påstå att jag är insatt i frågorna eller vad respektive parti vill. Men så mycket fattar jag ändå att jag inser att de som främst tjänar miljonärer och kapitalägare här hemma har knappast nån annan agenda i EU-parlamentet. Därför går Tidöpartierna fett bort!

Åkessons valdilm har dykt upp under reklampauserna både i TV och på datorn. Ni vet den där han säger att "I vårt Europa bygger vi murar".

Min första tanke när jag såg den första gången var att jag undrade hur de kunde lägga fram det budskapet. Men så insåg jag att det är ju vad de hela tiden velat göra även här i Sverige.

Bygga murar mellan svenskt och osvenskt. Bygga murar mellan fattig och rik. Dock inte så höga murar att man inte kan kasta pengarna man tar från den fattiga sidan till den rika.

Den omvända Robin-Hood-politiken, alltså.

Och ju fler gånger jag hör Åkessons ord desto mer skrämmande blir de. För det är ju precis det de vill! Och hans hejaklack lär väl växa även av de orden. Folk är ju så insnöade numera att allt fler tror på honom.

Det spelar liksom ingen roll vad de hittar på eller vilka skandaler som avslöjas. Jimmie vet precis hur han ska använda offerkoftan för att få folkets sympatier. Och det är kanske det som skrämmer mig allra mest.

Under mina tonår var det den vänsterorienterade flower-power-rörelsen som fick mest uppmärksamhet och de skrämde också många av de som då var i min ålder. 

Men det var ändå en rörelse som handlade mest om kärlek, omtanke och fred på jorden.

Sverigedemokraterna handlare absolut inte om kärlek på något sätt. Utan om missunnsamhet, fientlighet, okunskap om andra kulturer och livsåskådningar. Om att lilla Sverige skulle vara så mycket märkvärdigare än resten av världen.

Men jag måste ju säga att jag är stolt över att leva och bo i ett land som människor vill komma till. Hellre det än ett land som människor flyr ifrån. Men vi är snart ett sånt land om SD får fortsätta härja.

Så rösta enligt er övertygelse, kära ordbrukare! Men rösta inte för fler och högre murar!

Om ett par veckor ska jag ju ut och resa lite igen. Besöka södra Småland och Diö för att vara med på barndopet för mitt första barnbarn. Därför lade jag ut en liten blänkare på FB om det fanns någon som kunde ta hand om Thea över midsommar. Skulle absolut kunnat ta henne med men känner att 9-10 timmar i hundburen både lördag och måndag inte är det optimala för hennes skull. Visst, man får stanna och rasta henne med jämna mellanrum men ändå.

Och jag fick napp från en f.d arbetskompis som bor en bit ut på landet. Enda bekynret var att hans hund, en blandrastik som är ungefär hhälften så stor som Thea, ibland blev aggressiv mot andra hundar.

Så igår packade jag in henne i bilen för att åka och hälsa på P-A (som han kallas ibland) för att se hur de verkade funka ihop.

Och än en gång visade hon mig hur förståndig hon är. Jättelycklig då hon fick syn på PA;s hund. Som dock var mer reserverad. Nyfiken, hon också, men betydligt försiktigare.

Och när de hälsade på varandra tyckte hon kanske att Thea var lite för "på" och gläfste ifrån åt henne. Och tänk, genast backade min lilla Thea och visade respekt. Sen höll hon lite distans men ingen av dem visade den minsta aggressivitet. Så därmed är det bekymret löst.

PA tyckte dock att jag skulle låta förfrågan ligga kvar. Utifall att kanske nån på närmare håll skulle rebjuda sig. 

Der är ju 4,5 ,il till byn där han bor. 

Men jag tror ju att om nån hade velat så hade de redan hört av sig och det känns tryggt och bra att hon får bo på landet i några dagar medan husse är i Småland.

Lördag råder, som sagt. Och drämed är det förstås V75-tävlingar. I Östersund går de av stapeln den här veckan och jag ska förslösa en del av pengarna jag vann i onsdags på att tota ihop en chans till rikedom.

Så håll era tummar för mig i eftermiddag, kära ordbrukare i Lagmansören, Malexander, Tofta och Smygehuk!

Vi ses! Nån gång...