Vi svenskar är ett egendomligt folk. Jag undrar om det finns något annat land där man längtar så vansinningt efter de där stackars få dagarna i juni till augusti som vi kallar sommar. Vi målar upp löjligt förskönande fantasibilder av hur vi ska njuta av den. Bara den kommer, nån gång! Den där underbara, ljuvliga, härliga sommaren.

Men när det väl kommer en sån där snuskigt smällhet dag då det ångar om asfalten och svetten dryper av både folk och fä - vad gör vi då? Jublar vi? Unnar vi oss att ligga i skuggan och bara njuta?
Nja, några få kanske gör det. Men majoriteten gör precis som Bengt Sändh i youttube-klippet ovan. Svär ve och förbannelse över den jävla hettan och över att luften står stilla så man tror man ska kvävas nästan.

Jag var ut en sväng till mitt närmaste Willys nyss och därinne fann jag paradiset. Svalt och skönt, kanske 19 grader eller så. Och här och där stod folk som stött på bekanta och ojade sig över hettan (34 grader här just nu).

Jag höll med dem. Men samtidigt tänkte jag att jag ger mig sjuttsingen på att bara för några dagar sen hade samma människor klagat över bristen på just sol och värme och sagt att "det är ju bara snön som saknas så vore det vinter".

Men det är inte det värsta.

Det värsta är att jag har ett nattskift kvar innan jag blir ledig. Natten som gick var det 24 grader ute vid midnatt och då blir det fruktansvärt slitsamt att utföra de jobb som man vintertid tar med en klackspark. Hur man än tippar i sig vatten så är det för lite. Det märker man, om inte annat, då man kommit hem och kraschat i sängen.

Idag vaknade jag först klockan nio av kramp i tårna. Stortån på vänster fot pekade rakt upp och de fyra andra rakt ner. Då måste man upp och stå för att krampen ska släppa. Men även fylla på vätskedepåerna i kroppen. För det är oftast vätskebrist som orsakar kramp och sendrag.

Så... jag dricker och dricker. Som tur är finns det Resorb på jobbet för att återställa saltbalansen i kroppen. Jag brukar aldrig ta det men igår natt blev jag tvungen. Ikväll tror jag att jag börjar skiftet med en Resorb i ett stort glas vatten. Sen håller jag tummarna för att luftkonditioneringen i förarhytten funkar så bra som den kan.

D.v.s att man kan jobba i en dryg timme innan aggregatet isar igen av kondensvattnet. Sen är det bara att stänga av fordonet och låta isen smälta så funkar det ett tag sen igen.

Och imorgon bitti kan jag gå hem med ett leende på läpparna eftersom det då stundar sex dagaars ledighet. Och om inte värmeböljan blir långvarig så har jag åtminstone ganska hyfsad temperatur i lägenheten. (Fördelen med att bo i ett stenhus!) Sen går man och lägger sig och drömmer våta drömmar om gnistrande snö och istappar från hängrännorna. Kyla kan man ju i alla fall klä sig emot!

Och imorgon ska vi fira minstingsonens nittonårsdag, fast han fyller egentligen idag. Käre hjärtanes, vad tiden går! Jag tycker att det bara var alldeles nyss som JAG var nitton...

Jo, bara 39 år sen! Huga, huga! Dubbel huga!

Se till att klunka i er massor av vätska i v'ärmen, kära ordbrukare. Och försök att härda ut så¨gott ni kan i Blomstermåla, Klockestrand, Skärplinge och på Koster. Januari kommer tillbaka. Så småningom. Jag lovar!

 

skogsnuvan

4 juli 2015 10:48

Som jag sagt förut så bor jag i ett blåsigt kallhål och då måste jag säga att några problem med hettan har vi inte här. Det blåser in frisk nordvästanvind som göra att det känns som utomlands när det är 30 grader varmt. Inget alls att klaga på och inne i mitt isolerade trähus är det svalt och skönt och så kan jag gå ner och bada precis när jag vill men det är bara 17 grader så det får vara för mig. Jag tycker synd om folk som bor i stan och som jobbar inomhus där det är riktigt hett.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Inget är som väntans tider, sägs det! Likaså sägs det att den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge. Bullshit, säger jag! Den som väntar på nåt gott väntar ALLTID för länge. Nu har jag väntat, längtat och hoppats hela veckan. För de SA j...

Väntans tider skrev jag om igår. Syftande på den så efterlängtade återbetalningen av skam-skatten vi som föddes 1957 tvingades betala hela förra året efter riksdagspartiernas jättetabbe när de höjde pensionsåldern men inte ändrade reglerna för jobbsk...

Igår skrev jag lite om återbetalning av den där oskäliga skatten som staten till slut medgav att vi måste få tillbaka. Så nu väntar jag bara på att slantarna ska rulla in på kontot. Så jag får betala ikapp det jag planerat. Har suttit en stund vid ...

Äntligen juli! Tänk att den här dagen har jag längtat efter sen i augusti förra året. Det här är nämligen dagen då Skatteverket börjar betala ut den orättvisa skatten de belastade alla oss som föddes 1957 under 2023. Kampen fördes av framför allt d...

  "Här är den sköna sommaren som jag har lovat dig!" Så lyder slutraden i Everts visa. Jag låter sonen, Sven-Bertil, stå för sången. Helt enkelt därför att jag tycker han gör det så mycket bättre än sin far. Full av beundran är jag för Everts ...